September 18, 2014

Wikimedia Sverige

Rällingsbergs gruvor

Det här är ett gästinlägg av Calle Eklund som driver Projekt Hedemora. Inlägget har tidigare publicerats på WikiiHedemorabloggen.

Skylten vid Rällingsbergs gruva sedd genom en QR-läsare på en mobiltelefon, strax innan den med hjälp av kamerans autofokus hittar koden.

Skylten vid Rällingsbergs gruva sedd genom en QR-läsare på en mobiltelefon, strax innan den med hjälp av kamerans autofokus hittar koden.

Före Stockholm. De två orden brukar säga rätt mycket. Vi är före Stockholm. Vi är rent av före de flesta platser i Norden. Jag pratar om QRpedia på en tryckt skylt, som komplement till annan turistinformation. Skylten står vid Rällingsbergs gruva, den största av Rällingsbergs gruvor, strax utanför Långshyttan i Hedemora kommun, Dalarnas län. Platsen är även en del av Husbyringen, ett av Hedemora kommuns mest besökta turistmål.

Detalj av skylten vid Rällingsbergs gruva.

Detalj av skylten vid Rällingsbergs gruva.

Husbyringen är kanske bekant för en del. Det är Sveriges första ekomuseum och går som en röd tråd genom flera historiskt intressanta platser genom Husby socken i Dalarna. Mitt i ingenting –eller mitt i allt– har många innovativa idéer gett liv åt bygden. Christopher Polhem och Gustaf de Laval behöver kanske ingen närmare presentation. Järnverket i Långshyttan var först med Håkan Steffanssons epokgörande masugn 1859, men också först i Sverige med att framställa rostfritt stål på 1920-talet. Att Husbyringen även är bland pionjärerna med denna teknik är därför extra kul.

Vad QRpedia är tog jag upp i ett tidigare inlägg, och QRpedia i sig har använts i många sammanhang i Sverige. Dels i olika tillfälliga evenemang i Hedemora, men även exempelvis på utställningen ”Samtidigt” på Vasamuseet i Stockholm, där koderna presenterats på digitala skärmar.

Permanenta QRpedia-koder har dock, i Sverige, hittills bara satts upp i Umeå, där de på flera platser även kombinerat det med gratis Wifi (trådlöst nätverk). Satsningen i Umeå bygger på det omfattande och ambitiösa projektet Umepedia, som medvetet och systematiskt förbättrat artiklar om staden. QRpedia-koden vid Rällingsberg –liksom Wikiprojekt Hedemora inne i kommunens centralort– har dock mer ad hoc-karaktär, problem löses allteftersom de dyker upp. Detta är inte alls konstigt. I Umeå samarbetar flera större aktörer (Wikimedia Sverige, Umeå universitet, Umeå kommun, Riksantikvarieämbetet, Common Culture of Umeå, Rödåsel Bygdegårdsförening och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Norr), men i Hedemora kommun är vi hittills bara tre personer som, i olika grad, håller på. I fallet Rällingsberg fanns ingen Wikipediaartikel när frågan om QRpedia dök upp. Det blev därför bråttom att skapa en artikel att länka till på svenska och något mer språk.

Vad skiljer då QRpedia från exempelvis QR-guidningen ”Kulturarvet i din mobil – Gamla Mora” i Mora? Jo, QRpedia bygger på det fria uppslagsverket Wikipedia. Det innebär för det första att innehållet är fritt, så det är helt okej att göra kopior av hela databasen, vilket också ständigt görs. Detta minskar sårbarheten för att det ska försvinna. För det andra är det uppslagsverket som aldrig blir färdigt. Mer fakta, fler språk, bättre källor, i oändligheten.

Den tredje, och kanske viktigaste punkten: Kraften hos frivilliga ska inte underskattas. Wikipedia kan förvisso redigeras av anställda på en myndighet, det finns således inget förbud mot att exempelvis kommunen eller länsstyrelsen hjälper till och skriver text eller bidrar med fria bilder. Huvudsakligen är Wikipedia dock encyklopedin som byggs av allmänheten. Det gör att intresserade såväl lokalt som globalt kan ge sitt bidrag till –exempelvis– turistinformationen. Det finns många ingångar till att redigera en artikel om ett gruvområde i Bergslagen. En del gillar gruvor, andra lokalhistoria. Några tycker om att förbättra språk, lägga till bilder eller göra tabeller och faktarutor enhetliga och stilrena.

Gammal järnvägsbro vid Rällingsbergs gruva.

Gammal järnvägsbro vid Rällingsbergs gruva.

Jag vill illustrera detta. Den 22 juli 2014 skapade jag, oinloggad, en liten artikel om gruvorna, på knagglig tyska, på tyskspråkiga Wikipedia. Endast fem timmar senare hade en intresserad person förbättrat artikeln, och i skrivande stund ser den ut så här. Snabbheten, när inspirationen finns, är en stor styrka. Likaså att människor med språkkunskaper kan översätta befintliga Wikipediaartiklar från andra språk (se exemplet med Teaterladan). När den engelskspråkiga artikeln utökats är planen att skicka ut en likadan förfrågan om översättningshjälp som gjordes med Teaterladan, men i skrivande stund är den tyvärr väldigt kort. Engelska är dock ett språk många svenskar behärskar, så med gemensamma ansträngningar torde även den kunna bli fyllig.

Nu behöver du inte genast åka till Långshyttan. Du behöver inte sätta dig och redigera artikeln om Rällingsbergs gruvor. Men vad jag vill att du tar med dig är att det inte krävs så mycket för att ge en plats ett mervärde. Det behövs inte mycket för att en avfolkningsbygd på landsorten ska hamna på kartan i positiv bemärkelse. Du kanske aldrig har varit i Långshyttan, du kanske aldrig tidigare har läst artikeln om Rällingsbergs gruvor, men nu har det satt sig i ditt huvud. Har du någon plats i din närhet du skulle kunna framhäva?


av Axel Pettersson den September 18, 2014 08:48

September 16, 2014

Wikimedia Sverige

En titt på Wikimini: språk, ämneskunskaper och digitala färdigheter

Wikimini-800x200-300dpiPNG

Jag skrev tidigare om att vi på Wikimedia Sverige utfärdar 0pen Badges för skickliga pedagoger som använder Wikipedia produktivt med sina elever. Det här är inte bara begränsat till lärare i gymnasieskolan, utan handlar också om att uppmärksamma hur lärare inom grundskolan använder sig kreativt av Wikimini, uppslagsverket av barn för barn.
 

Det är oerhört glädjande att relativt många lärare och elever hittar till Wikimini och ser ut att ha relativt lätt att komma igång med att redigera. Jag tror verkligen på Wikimini som ett relevant underlag för en undervisning som utvecklar språket, ämneskunskaper och elevens digitala färdigheter, och därför har jag satt ihop några enkla skärminspelningar som visar hur innehåll kan utvecklas efter det initiala skedet, exempelvis:

  • Hur ser en standardinledning ut?
  • Hur och varför skapar man länkar?
  • Hur går det att se hur en artikel vuxit fram?
  • Hur och varför ska man bevaka artiklarna?

Språkliga färdigheter

Ett bra ställe att börja för att bli bekant med Wikiminis innehåll är artikeln om Göteborg. Genom att läsa den här texten kan elever bli bekanta med textypens syfte – texten vill förmedla allmän information om staden Göteborg och beskriva den med stadsdelar och annat. Den tänkta mottagaren till texten är just de här eleverna så de kan också avgöra om texten lyckas med det eller om den behöver förbättras. Med den här texten som modell så kan undervisningen handla om att gemensamt hitta vilka språkliga kännetecken som finns i texten. Inledningen i en beskrivande faktatext, som texterna på Wikimini är, är väldigt typisk både till form och funktion, eftersom den syftar till att direkt göra läsaren klar över vad texten handlar om genom att formulera en beskrivande klassifikation. Fet stil används vilket också hör hemma inom den encyklopediska genren. Det som den här texten inte har, men som jag skulle förvänta mig av den här texttypen är en avslutande redogörelse för vilka källor som ligger till grund för informationen.

 

I texten om London däremot,  möts vi inte av den form och funktion som finns i artikeln om Göteborg, även om syftet med texten är densamma. Vilka justeringar skulle behövas för att utveckla textens kvalitet? Med den här texten som utgångspunkt så finns möjligheten att prata om att texter inte bara blir ”bättre” av att vi skriver dem, utan de kan också förbättras genom att vi tar bort eller flyttar text. Hur kan inledningen se ut? Vilka ord kan länkas osv? Även texter som har brister av olika slag kan vara bra underlag för elever att göra elever medvetna om hur de kan delta i att skapa ett värde för andra i innehåll som finns på nätet.

Ämneskunskaper

Vi ser också i texten om Göteborg att den har både blåa och en röd länk. De blåa leder till artiklar om det ordet, och det ställer läsaren inför valet att klicka sig vidare eller stanna på den aktuella texten, det kan alltså vara lässtrategiskt bra att ibland klicka sig vidare för att få en större överblick över ämnet, eller att inte klicka sig vidare utan fokusera på den aktuella texten. Genom att prata om formen i modelltexten så kan alltså undervisningen också behandla explicita verktyg för att använda lässtrategier och sedan leda diskussionen till vilka ord som bör vara länkade i den text som eleverna bidrar till. Genom att bygga ämneskunskaper kring ett ämne så kan eleven föreslå vilka nyckelord som bör länkas och det förbättrar kvaliteten på en sådan här text, både innehållsmässigt och till formen.

Internet som en öppen och kollaborativ yta

På Wikimini, precis som på Wikipedia, är alla redigeringar synliga för alla. Den öppna processen vittnar om att innehåll på nätet, såsom Wikiminis texter, är resultatet av att vi är många som hjälper varandra att skriva och att det här är texter som kan förändras hela tiden. Jag ser det här som ett pedagogiskt verktyg för att prata om den kollaborativa processen som jag tror att alla behöver undervisning i på ett eller annat sätt. Vad som blir synligt när jag tittar i historiken och jämför olika versioner är just hur vi kan förflytta oss bort från en väldigt dominerande tankebild av att texter är skapade av enskilda författare och att genom gemensamt skapande aktualiseras frågan om gemensamt ägande av text och innehåll.

 

Och som en avslutande uppmaning, gå till de här artiklarna (exempelvis Göteborg och London) och kolla om de ser ut som när jag filmat dem idag. Om vi har riktig tur så har de redan förändrats, utvecklats och förbättrats av många olika elever runt om i skolan och nytt innehåll har skapats för andra att läsa och dela. Om du använder Wikimini med dina elever, eller om du vill börja men vill veta mer innan du kör igång, hör av dig till oss och berätta om dina erfarenheter!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


av Sara Mörtsell den September 16, 2014 09:37

September 15, 2014

Ubuntu.se

Retrogaming With Linux

You might be surprised to learn that outside of work, bringing up three children and a dog and writing about Linux that I try to find time for other hobbies such as being a navigator at classic car rallies and playing old computer games.

This article looks at the options available for potential retrogamers using a fairly standard Linux Mint or Ubuntu setup.

There are already specialist Linux distributions available for playing computer games such as Puppy Arcade. If you just want to play games casually then running a whole distribution to do so might seem a bit overkill.

September 15, 2014 17:23

September 13, 2014

Ubuntu.se

First set of Android apps coming to a Chromebook near you

Chromebooks were designed to keep up with you on the go—they’re thin and light, have long battery lives, resume instantly, and are easy to use. Today, we're making Chromebooks even more mobile by bringing the first set of Android apps to Chrome OS:


  • Duolingo - a fun and free way to learn a new language before your next trip
  • Evernote - write, collect and find what matters to you,

September 13, 2014 08:30

September 11, 2014

Ubuntu.se

30 Things To Do After Installing Ubuntu

At some point in time somebody convinced you to give Ubuntu a spin and now you are thinking "What now?"

This list provides 30 things to do after installing Ubuntu.

Take it one step at a time, bookmark the page and keep coming back.


1. The Ubuntu Launcher


The Ubuntu Launcher provides a series of icons down the left side of the Unity desktop.

Bizarrely it is hard to find user guides for the Unity launcher.

This guide provides a

September 11, 2014 14:12

September 09, 2014

Ubuntu.se

Create a Time-Lapse Video in Linux (or Mac) using Kdenlive

Time-lapse is a fun thing to do. Whether looking at clouds, plants, or in my case, cooking food, time-lapse is a way to make things a bit more exciting. Fortunately, it is quite easy to do in Linux.

Läs hela artikeln.

Namn:  time-lapse-b.jpg
Visningar: 623
Storlek:  15,0 KB

September 09, 2014 19:22

Wikimedia Sverige

Slutspurt i Då och Nu

Efter en hel sommar av fototävlingen Då och Nu är det nu dags för slutspurt. Imorgon är sista dagen för uppladdning (du kan hålla på fram till 23.59 CEST). I skrivande stund är det ungefär 50 inskickade bilder som du har att tävla mot. Vi efterlyser framförallt bilder från Lunds och Umeå kommun där vi inte har fått några uppladdningar alls än, men som ingår i egna urvalsgrupper i chansen att bli utställd på Västerbottens museum. De andra urvalsgrupperna är kommunerna Göteborg, Stockholm och Kalmar samt resten av Sverige, så alla har chansen att vara med och tävla i slutspurten.

Guldheden

Till vänster: Guldhedstorget 1945 Foto: Fredrik Daniel Bruno Licens: Public Domain Till höger: Guldhedstorget 2011 Foto: Bengt A Lundberg Licens: CC BY 2.5

Tävlingen går alltså ut på som ovan att ta en ny version av en bild som finns i Europeanas databas. Du behöver inte göra ett collage som ovan, utan det är enbart din egna bild som du tävlar med. Bedömningskriterierna är att försöka efterlikna hur den första bilden har tagits, det vill säga stå på samma plats, ha ett liknande perspektiv och så vidare. I bilden till höger skulle man kunna förbättra perspektivet och beskärningen något. Innehållet i själva bilden kan däremot ha ändrat sig hur mycket som helst, det intressanta blir ju att kunna göra jämförelserna sida vid sida för att se skillnader eller likheter.


av Jan Ainali den September 09, 2014 15:22

September 08, 2014

Påvels blogg

Min första spelmansstämma

I helgen var jag på mitt livs första spelmansstämma i Slaka utanför Linköping. Anledningen var ett boksläpp: Källan i Slaka en bok om svensk folkmusik av Marie Länne Persson. Boken handlar om melodier, visor och ballader insamlade av den östgötske antikvarien Johan Haquin Wallman (1792–1853) som var präst i Slaka.

En knapp jag fick som minne av min första spelmansstämma

jag fick en knapp som minne av mitt livs första spelmansstämma

Det spelades och sjöngs och det var fantastiskt att höra gamla visor och melodier få liv.

Spelmän

Jag varken spelar eller sjunger, utan höll en ljugarbänk där jag berättade om Wallman och hans tid. Jag har skrivit den hittills enda biografin om Wallman och passar bra på ljugarbänken.

Jag har också skrivit ett kapitel i den nya boken som handlar om hur Wallman och hans vänner i Götiska förbundet Jacob Adlerbeth och Esaias Tegnér engagerade sig i skapandet av en nationalhymn och hur deras ansträngningar gett eko i vår nationalsång Du gamla du fria.

Den som vill ha boken Källan i Slaka en bok om svensk folkmusik kan kontakta Marie Länne Persson via hennes blogg om Slakamusiken.

flattr this!

flattr this!

av Påvel den September 08, 2014 15:40

Lathund

Smarta lösningar för hallen

hallmöbelMånga gånger är man som inredare ute efter ordning och reda. Det ska inte vara stökigt och det ska vara lätt att gömma undan saker och ting och hålla utrymmet rent. Ett rum i huset som ofta får ta mycket stryk när det gäller nedsmutsning och stökighet är helt klart hallen. Det är inte enbart smuts som dras in av skorna, det är även skorna i sig. Även vinterjackor, mössor, vantar, paraplyer och allt annat hamnar i detta utrymme och man upptäcker snabbt att man saknar förvaring för allt. Har man dessutom all förvaring i krokar och skoställ så kommer hallen väldigt snabbt att se enormt stökig ut, med massa saker. Knappast en miljö som är direkt välkomnande när man kommer hem och vill kunna känna lugnet.

Det finns ett smart sätt att lösa det på. Lösningen heter lådor och krogar med lock. Det finns mängder av olika varianter på många olika affärer som inte behöver kosta speciellt mycket. Fixar man dessutom till några hyllplan i hallen som dessa kan stå på så kommer man ha mängder av snygg och praktiskt förvaring som dessutom är lättillgänglig. Det är också smart att märka upp respektive låda med antingen vad de innehåller eller faktiskt ge en korg eller två till varje familjemedlem där de får förvara sina saker. På så sätt försvinner mycket av hallprylarna i snygga lådor och det skapas lätt en inredning som är betydligt mycket mer välkomnande än ett klassiskt familjekaos. Jackor kan ni med fördel fortsatt ha på krokar, eftersom det stökigaste nu befinner sig i strukturerade, välformade lådor och korgar.

av admin den September 08, 2014 13:23

September 07, 2014

Ubuntu.se

The Story Behind ‘init’ and ‘systemd’: Why ‘init’ Needed to be Replaced with ‘systemd’ in Linux

What “Choose your side on Linux Divide” is all about?

The init daemon is going to be replaced with daemon systemd on some of the Linux Distributions, while a lot of them have already implemented it. This is/will be creating a huge gap between traditional Unix/Linux Guard and New Linux Guard – programmers and System Admins.

In this article, we will discuss and solve following all queries one-by-one.


  1. What init is?
  2. What is systemd?
  3. Why init needed to be replaced?

September 07, 2014 17:42

September 05, 2014

Ubuntu.se

Let VLC be your Media Manager on Ubuntu based systems

VLC is a must-have media player if you are using Linux for your entertainment needs. When it comes to PC entertainment, it's good to have a program that handles most of your needs. VLC has multiple tools for a good video playback experience. There is something new to learn the more you use it. More importantly, it gives its all when reading removable media.

VLC is a must-have media player if you are using Linux for your entertainment needs. When it comes to PC entertainment, it's good to have a program that handles most of your needs. VLC has multiple tools for a good video playback experience. There is something new to learn the more you use it. More importantly, it gives its all when reading removable media.

September 05, 2014 11:25

September 04, 2014

Patrik Wallström

Minecraft och öppen källkod

Min dotter har börjat spela Minecraft rätt mycket. I somras satte jag upp en Minecraft-server åt henne, och det tog rätt lång tid att sätta sig in i vad man egentligen ville köra för programvara. Företaget Mojang som gör spelet har en egen server som man kan installera och köra, men i grundutförandet så är den lite tråkig om man vill hitta på lite mer alternativa spel. Så jag installerade en programvara som heter CraftBukkit. Minecraft Pirate ShipOm man klickar på länken nu får man reda på att den har utsatts för en DMCA-takedown.

Det upptäckte vi dock inte genom att surfa till CraftBukkit-projektet, utan att det helt enkelt inte gick in att logga in på servern längre. Snabbt felsöka, och upptäcka att det inte gick att hämta hem nyare versioner, då allt var nedtaget tack vare den amerikanska lagstiftningen Digital Millenium Copyright Act. Varför det inte gick att spela på servern längre var inte så lätt att förklara för en sjuåring. Så jag försökte istället hitta en annan programvara som inte tagits ner. Och alternativet tycktes vara Spigot. Sagt och gjort, en halvtimme senare kunde de logga in på servern och spela.

Idag upptäcker jag att även Spigot tagit emot en DMCA-takedown notice. Tack så mycket. Servern funkar dock fortfarande.

Allt tycks bero på att utvecklaren Wolvereness (Wesley Wolfe) bidragit med en stor mängd kod till Bukkit, och det här innebär en hel mängd licensbekymmer. Det sorgliga är att han nu skickar runt DMCA-takedowns till allt och alla. Här finns en summering av det som hänt hittills.

Återstår hoppet till att Mojang ska reda ut detta? Att det ska vara komplicerat med öppen programvara vs sluten programvara – det enklaste i det här läget är att göra all programvara för Minecraft-servrar som öppen källkod under en väldigt fri licens. Att förklara licensfrågor för en sjuåring tänker jag dock inte utsätta mig för.

av pawal den September 04, 2014 20:54