July 31, 2014

Ubuntu.se

Obmenu: The OpenBox Menu Editor

Obmenu is a menu editor designed for openbox. It’s easy to use


July 31, 2014 20:11

Geary 0.6.1 Released! Install In Ubuntu Via PPA

Geary is a lightweight email client also developed by the Yorba team, Geary 0.6.1 is the latest stable release, announced on July 1 , 2014. It is highly recommend all users upgrade to this release.Yorba is pleased to announce the release of Geary 0.6.1, Yorba’s IMAP email client. Fixes and updates in this release include:

July 31, 2014 20:10

July 28, 2014

Copyriot

Krisen, del 147: Tvivel kring krisbegreppet

Är det någon som har hunnit läsa nya numret av Fronesis? Det vore intressant att hyra synpunkter. Inom kort följer här kommentarer till några av texterna.

Helsingsborgs dagblad skriver några rader och nämner bland annat min text om att tänka kapitalets sammanbrott. Skribenten konstaterar att tanken på sammanbrottet “inte är mer hypotetisk än den rådande trosföreställningen att nuvarande ekonomiska system ska bestå för alltid.”

Nu leds mina tankar till hur Walter Benjamin formulerade sig (ganska kryptiskt) i sin text “Resa genom den tyska inflationen” (1928):

Förfall är inte ett spår mindre stabilt, inte ett spår mer ofattbart än uppgång. Bara en bedömning som innebär ett medgivande av att undergången är det enda sannolika alternativet till det nuvarande tillståndet skulle kunna åstadkomma en frigörelse från den förlamande häpnaden över det som upprepas varje dag och nå fram till att betrakta förfallsfenomenen som det enda stabila och räddningen som ett nära nog till det ofattbara och fantastiska gränsande mirakel.

Kris, förfall, sammanbrott. Det kan verka som om orden står för samma sak, mer eller mindre drastiskt uttryckt. Men riktigt så är det nog inte.
Av dessa tre ord är det bara “kris” som förutsätter tanken på en normalitet. Krisen är själva avsteget från en stabilitet. Just därför är talet om kris alltid problematiskt. Därför tyngs det av mer metafysik än talet om förfall eller sammanbrott.
Att någonting faller samman är ett rätt simpelt konstaterande. Det säger ingenting om vad det var som föll samman. Att däremot påstå att något är i kris, är att hävda att detta har befunnit sig i ett tillstånd av normalitet, som nu har rubbats.

Det fanns goda skäl för Walter Benjamin att inte tala om kris. Och jag börjar allt oftare känna att rubriken för denna bloggserie är en belastning för dess innehåll. Inte så att jag vill släppa krisbegreppet helt, men kanske låta det ta ett steg tillbaka. Kanske handlar det bara om språkdräkt, kanske om mer än så.

flattr this!

av rasmus den July 28, 2014 23:00

Ubuntu.se

July 27, 2014

Wikimedia Sverige

Hur Umeå blev Nordens första Wikipedia-stad

Umepedia-logo.svg

Umepedia-logo.svg. Skapare: MikaelLindmark. Licens: CC BY-SA 3.0.

Vi har nu arbetat i snart 1 år med att göra Umeå till Nordens första Wikipedia-stad. Umepedia-projektet, finansierat av Kulturbryggan, Wikimedia Sverige och Umeå universitet, har gått ut på att förbättra Wikipedias artiklar och i staden placera ut skyltar som har så kallade Quick Responce-koder (QR) på dem.

När QR-koderna på skyltarna skannas av en mobiltelefon eller padda skickas man vidare till Wikipedia-artikel där man kan läsa om objektet man har framför sig. De QR-koder vi använder i projektet är dock extra smarta och känner av vilket språk man har inställt på mobilen och omdirigerar automatiskt vidare till den språkversionen av Wikipedia. Detta gör det enklare för invandrare, utbytesstudenter och så klart turister att lära sig mer om det som de ser i staden. Något som är extra viktigt då Umeå under 2014 är Europeisk kulturhuvudstad.

Materialet är förstås även fritt tillgängligt på Wikipedia för alla och de artiklar som skapats inom projektet har redan lästs många tiotusentals gånger innan skyltarna ens kommit upp i staden. Vi förberedde de svenska artiklarna under en serie evenemang där vi bjöd in invånare och experter till att förbättra artiklarna och en grupp aktiva wikipedianer engagerade sig online.

Efter några månaders arbete på de svensk- och engelskspråkiga Wikipedia-artiklarna hade vi i maj en skrivtävling online som handlade om att skapa nya och förbättra existerande artiklar på så många språk som möjligt baserat på en lista vi skapat. Över 600 artiklar på 46 språk skapades på bara en månad! Mer än vi någonsin kunde hoppas på! Det är knappast orimligt att tänka sig att Wikipedia nu är den bästa källan till information om Umeå på flera av de språken.

Vi har under Umepedia-projektet jobbat med mängder av organisationer som har hjälpt till att sprida information om projektet och förbättra Wikipedias artiklar på olika sätt. Projektet har verkligen fungerat som en dörröppnare. Umeå universitet har bland annat ordnat flera evenemang på universitetet och även släppt flygfoton över campus under fri licens. En fantastisk resurs som gör artiklarna oerhört mycket mer spännande och vackrare!

Även Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket m.fl. har släppt historiskt bildmaterial, och en av våra volontärer har slitit hund på Umeå Stadsarkiv och skannat in mängder av historiskt viktiga bilder. Dessa historiska bilder sätts nu i en kontext på Wikipedia.

Vid museernas Vårmöte i Umeå blev vi inbjudna att hålla en presentation om projektet. Då placerade vi även de två första skyltarna utomhus i staden samt 18 stycken inomhus på Guitars – The Museum, för att skapa en interaktiv utställning och ge deras fantastiska samling av gitarrer ett större djup.

De kommande månaderna kommer ytterligare 23 skyltar att placeras ut i staden. Placeringen av skyltarna kommer att finnas bland annat på vår webbplats, www.umepedia.se. Fler spännande saker är på gång inom projektet, så håll ett öga här på bloggen!

Projektet har rönt stort intresse i media och lokala tidningar, radio och TV har skrivit om det. Detta sätter glädjande nog fokus på Wikimedia Sveriges existens och arbete; på värdet av och möjligheterna med fri kunskap, WIkipedia och modern teknik; samt på den kultur som finns att beskåda lokalt.

Vi håller nu på att arbeta med att skriva en ansökan om stöd för att skapa fler svenska Wikipedia-städer. Ansökan skall vara färdig 2 september 2014. Vill du jobba med oss och göra din favoritstad till en Wikipedia-stad? Hör av dig till john.andersson@wikimedia.se så snart som möjligt!

Umepedia-skylt på Guitars – The Museum. Skapare: John Andersson (WMSE). Licens: CC BY-SA 4.0

Umepedia-skylt på Guitars – The Museum. Skapare: John Andersson (WMSE). Licens: CC BY-SA 4.0

Flygbild över konstnärligt campus och delar av staden 2013. Skapare: Bergslagsbild AB, från Umeå universitet. Licens: CC BY-SA 4.0.


av jopparn den July 27, 2014 19:39

DFRI.se

Lästips: Drönartrend väcker oro för integriteten

DN-artikeln Drönartrend väcker oro för integriteten tar upp frågan om hur allmänhetens integritet påverkas av utvecklingen med allt fler drönare över Sverige.

av Linus den July 27, 2014 13:38

July 26, 2014

Ubuntu.se

Understanding Linux Security : /etc/passwd & /etc/shadow file

No system is complete without some form of security. There must be a mechanism available to protect files from unauthorized viewing or modification. The Linux system follows the Unix method of file permissions, allowing individual users and groups access to files based on a set of security settings for each file and directory. In this Classroom we will discusses linux security via /etc/passwd & /etc/shadow file and how to manage user's Accounts

Linux Security
The core of the Linux security system is the user account . Each individual who accesses

July 26, 2014 15:32

July 23, 2014

Nicklas Lundblad

“Don’t tell me” – 30 years later

In 1984 – a glorious year for music generally – a small group called Blancmange released the amazing album “Mange tout”. It is in many ways one of the best albums of the time, and it has receded far too fast into oblivion. Here is the lead single, “Don’t tell me”:

It is a brilliant piece of music, and the lyrics are just as good. Pure pleasure. But the best is yet to come. Their following album was released in 1985, and contains some of the most sublime music of that age – and for that reason it never was a hit. In -85 the world had moved on. Sadly.

av nicklas den July 23, 2014 20:30

Ubuntu.se

ownCloud 7 is out!

Frank Karlitschek skriver:>

I have just published ownCloud 7!

This awesome release brings many new features. Among them, I’m most excited about the server to server sharing.

Server to server sharing is a first step in true federation of data with ownCloud: you can add a folder shared with you from another ownCloud instance into your own. Next step would of course be to also share things like user accounts and data like chat, contacts, calendar and more. These things come with their own challenges and we’re not there yet, but if you want to help work on it – join us for the ownCloud

July 23, 2014 19:43

Best Linux Browsers

Pros and cons of the best browsers for the Linux desktop, including Firefox, Chrome and other browsers.

Choosing the best Linux browser for your needs requires just a bit of homework: Web browsers for the Linux desktop have evolved over the years, just as they have for other popular desktop platforms. With this evolution, both good and bad revelations have been discovered. Revelations from new functionality, to broken extensions, and so forth. In this article, I'll serve as your guide through these murky waters to help you discover the best in Linux browsers.

FirefoxFirefox

July 23, 2014 12:11

July 20, 2014

Copyriot

Krisen, del 146: Ett paradexempel på kristeoretisk positivism

Vi har redan kommenterat debatten på Aftonbladets kultursida om sambandet mellan ekonomisk kris och högerradikal mobilisering, mellan Åsa Linderborg, Håkan Blomqvist och Petter Larsson. Den sistnämnde kritiserades här för sin positivistiska förståelse av krisbegreppet. Vi bör nog förtydliga vad detta innebär. Saken underlättas av att Petter Larsson har skrivit en slutreplik, som inleds med följande ord:

Det finns inget generellt samband mellan ekonomiska kriser och framgångar för högerradikala och högerextrema partier. Kriser kan gynna eller missgynna dem, det kan slå åt vilket håll som helst. Det är bara att lägga krisdata och valresultat bredvid varandra för att nå den slutsatsen.

Smaka på ordet: krisdata. Där har vi positivismen i ett nötskal.

“Krisdata” torde väl syfta på nationalräkenskaperna, alltså den officiella statistiken över sådant som BNP-tillväxt, inflation och arbetslöshet. Det är bara att titta på krisdatan och dra en slutsats: antingen är det ekonomisk kris, eller så är det inte ekonomisk kris. Så enkel ter sig verkligheten för en positivist som Petter Larsson.

Låt mig kasta fram en försvårande tanke: Tänk om “den ekonomiska krisen” inte bara drabbar det mätbara objekt som vi kallar “ekonomin”, utan även drabbar själva mätredskapen. Om alltså den ekonomiska krisen innebär att den ekonomiska statistiken blir allt mer

godtycklig.
För att tillspetsa ytterligare: en av krisens effekter är att det inte längre är självklart vad “krisen” är, var den börjar och slutar, eller hur den ska mätas. Är vi inte där nu? När börsen skjuter i höjden tack vare ett utdraget undantagstillstånd där centralbankerna har gjort pengarna gratis. Där det ständigt talas om återhämtning samtidigt som arbetslösheten parkerar på allt högre nivåer. Där vi inte ens kan säga om vi har inflation eller deflation, eftersom svaret beror på vilka mätredskap (deflatorer) vi väljer att använda.

Håkan Blomqvist föreslog ett krisbegrepp med fler dimensioner, eller kanske med flera olika hastigheter. En finansiell krasch kan slå till snabbt, men också lösas snabbt – må vara att “lösningen” bara betyder att krisen ändrar karaktär. Välfärdsstatens kris är mycket mer trögrörlig. Länder som Sverige har “under decennier befunnit sig i kronisk välfärdskris”, skriver Håkan Blomqvist. Men en sådan nyansering av krisbegreppet accepterar inte Petter Larsson:

kronisk kris? En sådan blåsfiskbreddning gör ju krisbegreppet snudd på meningslöst. För om man dessutom räknar den europeiska katastrofen 1914-1945 som en krisepok, skulle det betyda att vi haft kris i kanske 70 av de senaste 100 åren.
Vilket skulle förvandla krisen till normaltillstånd.

Och? Här anas vi en ytterligare aspekt av det positivistiska krisbegreppet. Det är binärt. Petter Larsson menar att det vid en given tidpunkt antingen är ekonomisk kris, eller inte.
Alternativet är att begripa krisen som en process. Då blir det fullt möjligt att tala om en krisprocess som pågått sedan t.ex. 1970-talet, utan att för den bortse från den konjunkturernas cykliska rörelser.

“Den ekonomiska krisen” rymmer alltså ett flertal dimensioner: både återkommande finanskriser och en smygande välfärdskris, liksom en kris för själva det ekonomiska vetandet. För att begripa hur detta hänger samman krävs teorier och begrepp. Det räcker inte med “krisdata”.

flattr this!

av rasmus den July 20, 2014 15:53

July 18, 2014

Copyriot

Krisen, del 145: Ska mänsklig arbetskraft bli lika onödig som hästarna en gång blev? (Brynjolfsson & McAfee)

Erik Brynjolfsson & Andrew McAfee heter två amerikanska nationalekonomer av det alldeles konventionella slaget (de är alltså trogna de neoklassiska dogmerna utan att ens reflektera över saken). På senare år har de blivit synnerligen uppmärksammade för sina idéer om hur den digitala teknikens utveckling hänger samman med ökad arbetslöshet och växande klyftor.
Hos ekonomparet finns alltså en liten öppning mot ett slags teknikkritik, samtidigt som deras budskap alltid utmynnar i en hejdlös teknikoptimism och i hyllningar till de fria marknadskrafterna. En kombination som uppenbarligen är jätteatraktiv för svenska ledarskribenter och digitalpolitiker, vilka samfällt hyllade Andrew McAfee efter att denne nyligen besökte Almedalen.

Så vad är grejen? Jag läste just deras bok Race against the machine (2011), vars budskap sedan har upprepats i den mer ordrika boken The second machine age. Och visst lägger de fram en ganska tydlig kristeori, även om det är tveksamt om de håller fast vid den i slutet, då de börjar rada upp sina råd till politiker.

Från början tänkte Brynjolfsson & McAfee skriva en glättig bok med titeln “The digital frontier”, utifrån den amerikansk-koloniala metaforen om ett “nytt territorium” som bara väntar på att erövras. De började gå igenom forskningen om digitaliseringens effekter på USA:s ekonomi, men kunde då inte bortse från vissa fakta. Det handlade om minskad efterfrågan på arbetskraft, om växande klyftor mellan fattiga och rika, liksom mellan de mest och de minst lönsamma företagen.

De pekar på tre typer av klyftor som den digitala teknikutvecklingen tenderar att vidga:
1. Klyftan växer mellan högutbildade och lågutbildade anställda (som ökar till följd av “skill-biased technical change“, samtidigt som arbetsmarknaden polariseras, eftersom den pågående strukturomvandlingen i synnerhet eliminerar de yrken som befinner sig “i mitten”, alltså själva kärnan för det som brukar kallas “medelklassen”).
2. Klyftan växer mellan “superstjärnorna” och alla andra. Fenomenet är välkänt från kulturindustrin och kan sättas i samband med tekniker för massreproduktion. Vad som nu sker är att samma topplistedynamik breder ut sig i allt fler branscher, till följd av digitaliseringen, enligt Brynjolfsson och McAfee. Eliten kan definieras som de 1 % av befolkningen som har högst inkomster, eller 0,1 % eller 0,01 % – oavsett vilket, så drar deras inkomster iväg från den stora massans. (Detta förklaras här med hänvisning till “The economics of superstars“.)
3. Klyftan växer dessutom mellan kapital och arbete – även den sänkta löneandelen kan alltså förklaras av den digitala teknikutvecklingen, enligt de bägge ekonomerna.

I centrum står dock frågan om s.k. teknologisk arbetslöshet“, som länge har betraktats som en icke-fråga inom nationalekonomin.

På 2000-talet försvinner fler jobb i USA än vad som skapas – samtidigt som befolkningen växer. Och det handlar inte om följderna av en finanskris, utan om en mer djupgående och utdragen strukturomvandling, skriver Brynjolfsson & McAfee. Recessionen som officiellt varade från maj 2007 till oktober 2009 innebar en ytterligare ökning av arbetslösheten, i en synnerligen drastisk omfattning. Det slående är att arbetstillfällena inte har återkommit, trots att den ekonomiska aktiviteten har återhämtat sig (om man ser till konventionell statistik).

Hur ska arbetslösheten i USA förklaras? Nationalekonomerna har enligt Brynjolfsson & McAfee delat sig i tre läger, utifrån tre förklaringar.
1. Konjunkturcykeln. Inflytelserika ekonomer som Paul Krugman menar att arbetslösheten helt enkelt beror på bristande tillväxt (som i sin tur beror på bristande efterfrågan, vilket kan lösas med stimulanspolitik – om vi ska tro Krugman).
2. Ekonomisk stagnation syftar på någonting mer utdraget, som inte kan reduceras till en cyklisk rörelse. Tyler Cowen rönte uppmärksamhet för sin bok The great stagnation (2011) som drev tesen om att västvärlden nått en “teknologisk platå” där “den lågt hängande frukten” är slut. Han lyfter fram de sjunkande medianinkomsterna och anser på fullt allvar att produktivitetens utveckling har stagnerat och att endast en kraftigt accelererad innovation kan ta USA ur krisen. (Eftersom nationalekonomerna är just nationalekonomer tenderar deras resonemang alltid att röra sig från den universella till den nationella nivån när det är dags att leverera lösningar.)
3. Arbetssamhällets slut är en tes som här förknippas med Jeremy Rifkin.

Givetvis anser Brynjolfsson & McAfee att de står för ett synsätt som överskrider de tre nämnda. Visserligen ignorerar de att föra en närmare diskussion om arbetssamhällets eventuella slut. Men de är tydliga med att USA:s recession och arbetslöshet inte kan reduceras till ett uttryck för konjunkturcykeln, utan handlar om en djupare strukturtrend. Men till skillnad från Tyler Cowen menar de att den tekniska utvecklingen inte stagnerar utan tvärtom accelererar. (Och på dessa punkter är jag böjd att hålla med.)

Svårare har jag för det positivistiska talet om olika “faktorer”, som inte sätts i samband med varandra och inte heller definieras. Som när författarna skriver:

technology is not the only factor that affects incomes. Political factors, globalization, changes in asset prices, and /…/ corporate governance also plays a role.

Nåväl. Det intressanta med Race against the machine är ju att författarna försöker sätta den tekniska utvecklingen i centrum för en kristeori. Att det är en alltför hög produktivitet som får kapitalismen att fungera dåligt är ju något som hävdas av en del marxister (som utgår från profitkvotens fallande tendens), men nästan aldrig av ortodoxa nationalekonomer. Tanken att den tredje industriella revolutionen till sina effekter är någonting annat än de två föregående – vilket ju hävdas av värdekritikerna – antyds ibland av Brynjolfsson och McAfee. Jag misstänker att denna antydan (och dess vaghet) har stor betydelse för de bägge ekonomernas popularitet.

Ett par gånger gånger återkommer en hänvisning till hur det gick för hästarna i 1900-talets början, i den andra industriella revolutionen då explosionsmotorn bredde ut sig. Hästarna blev kort sagt överflödiga i varuproduktionen. Frågan som ställs är om detsamma kommer att ske med människorna under 2000-talet, i den tredje industriella revolutionen. Resonemanget hänvisas ena gången till Gregory Clark (2007), andra gången till följande citat av Wassily Leontief (1983):

the role of humans as the most important factor of production is bound to diminish in the same way that the role of horses in agricultural production was first diminished and then eliminated by the introduction of tractors.

Och ändå skiter Brynjolfsson & McAfee i att diskutera tesen om arbetssamhällets slut! De är så pass ortodoxa, att allt de kan tänka på är följande fråga: hur ska vi trots allt skapa nya jobb?

Bland policyförslagen (som riktar sig exklusivt till beslutsfattare i USA) finns mest skåpmat: “flexibel” arbetsmarknad, gör det lättare att avskeda, utbilda alla skolbarn i “entreprenörskap”, satsa på en selektiv invandring av högutbildade “entreprenörer”, stöd basforskning, bygg upp infrastrukturen. Vidare förordas en liberaliserad lagstiftningen om patent och upphovsrätt, stopp för subventioner av bostadslån (eftersom bostadsägande bromsar arbetskraftens flexibilitet), samt stoppat stöd till finanssektorn (eftersom den attraherar alltför mycket värdefullt “humankapital”)… Samtidigt framställs det som en självklarhet att Google, Facebook, Apple och Amazon bör betraktas som förebilder för ekonomin i sin helhet.

Det intressanta i detta är väl möjligen att Brynjolfsson & McAfee inte bara vill göra det billigare att anställa, utan även göra det dyrare att investera i maskiner. Detta ska ske genom en skatteväxling, där skatten på arbete sänks medan skatterna på energi och utsläpp höjs. Detta är för övrigt enda gången som de närmar sig miljökrisen, fast deras syfte är ett annat än att rädda miljön – de vill bromsa den tekniska utvecklingen. Ja, faktiskt.

Problemet är, enligt dessa nationalekonomer, att den digitala teknikutvecklingen är exponentiell och sålunda accelererar, medan däremot den organisatoriska förändringen inte håller samma takt. Lösningen blir alltså att bromsa teknikutvecklingen för att i stället främja utveckling av nya sätt att organisera företag, alltså det som brukar kallas “nya affärsmodeller”. Det förblir dock oklart om de verkligen tror att samhällets organisatoriska förändring kan bli exponentiell. En annan fråga som inte berörs är huruvida detta krav på exponentiell samhällsförändring, när det tillämpas i större skala, går att förena med ett demokratiskt samhällssystem.

flattr this!

av rasmus den July 18, 2014 14:40

Ubuntu.se

ENABLE HARDWARE ACCELERATION IN CHROME / CHROMIUM BROWSER [QUICK TIP]

Many of you probably already know about this but for the rest, here's a quick tip that you might find useful.

Quick tip: If you use Chrome or Chromium browsers and hardware acceleration is disabled for your graphics card, you can try to force it to get better video playback performance (for instance on YouTube) as well as support for features such as the 3D Earth view in the new Google Maps.

July 18, 2014 08:45