Planet Gnuheter

Svenska Linuxföreningen: Årsmötet avslutat

2013-06-19T22:41:40+00:00

Årets styrelsemöte är nu avslutat och de gamla styrelseledamöterna tackas för sitt jobb från förra året och de nya styrelsen tar nu vid.

Svenska Linuxföreningen: Kallelse till årsmöte 2013

2013-06-19T16:37:19+00:00

Kallelse till Svenska Linuxföreningens medlemsmöte 19:e juni 2013

Ubuntu.se: Tweak Ubuntu Unity: Get a dock-style launcher and Unity Dash

2013-06-19T10:48:00+00:00

Takeaway: One of the biggest criticisms of Ubuntu Unity is the inability to move the Launcher. After having an epiphany, Jack Wallen illustrates one way you can have the best of both worlds.

One of the biggest complaints I receive about Ubuntu Unity is that the Launcher is locked to the left side — with no way to move it. Up until Ubuntu 11.10, there was a hack through the Compiz Config Manager that

Joachim Strömbergson: Bra RFC om identifiering

2013-06-19T08:10:39+00:00

Kommunicerande system använder och utbyter ständigt olika typer av identifieringsinformation. Exempel på identifieringsinformation är värdnamn, IP-adresser, e-postadresser och resurspekare (Eng: Uniform Resource Identifier – URI).

Men om kommunicerande parter tolkar identifieringsinformationen på olika sätt och hanterar informationen på olika sätt kan problem uppstå. Typiskt kan en legitim användare av en resurs nekas tillgång till resursen. Eller omvänt att en användare (som inte behöver vara en människa) får tillgång till resurser denne inte skall ha tillgång till.

IETF har publicerat en informations-RFC som på ett mycket bra sätt går igenom vilka problem som kan uppkomma vid användning av olika typer av identifieringsinformation. Om du arbetar med att bygga system som på något sätt använder identifieringsinformation är RFC 6943 – Issues in Identifier Comparison for Security Purposes väl värd att läsa igenom. Det är lätt att göra enkla misstag vilka ofta får säkerhetsmässiga konsekvenser. Eller som dokumentet så snyggt sammanfattar det hela:

Ubuntu.se: Ubuntu Hair Studio in Solana Beach makes an international impact thanks to local generosity

2013-06-19T07:08:00+00:00

Solana Beach colorist and stylist Serena Jenichs recently took a “voluntourism” trip, funded completely by gratuities from Ubuntu Hair Studio clients in Solana Beach. Ubuntu’s commitment to its mission nurtures generosity that builds “bottle schools” and strengthens communities in Guatemala. Thanks to its clients’ generous gratuities, Jenichs’ trip expenses were covered. The expenses included her hotels, transportation, meals, and tours. Leftover donations were sent to the 100 percent non-profit organization Hug it Forward to build more schools. You can find out more at servetheworldtoday.com about how to plan your very own group trip.

Jenichs joined other Solana Beach/Encinitas locals, Rotary Club members and the Hug It Forward organization

Ubuntu.se: Customized Ubuntu OS for kiosks and digital signs

2013-06-18T10:23:00+00:00

Logic Supply has signed a deal with RapidRollout to offer the latter’s custom Linux appliance platforms on embedded computers aimed at non-desktop applications such as interactive kiosks and digital signage. RapidRollout is a lightweight, customized version of Ubuntu enhanced with features like remote management tools and easy-to-use configuration and set-up utilities, says the company.

RapidRollout’s “appliance OS” is a customized, open source version of Ubuntu Linux designed for kiosks and digital signage appliances. Aimed at customers that lack Linux expertise, the lightweight stack adds kiosk/signage features such as touchcscreen support, and removes unwanted desktop Linux features.

The stack is supplied

Copyriot: Brasilien: för fri kollektivtrafik, mot fotbolls-VM

2013-06-18T00:13:33+00:00

Här följer en artikel om bakgrunden till den pågående revolten i Brasilien. Artikeln publicerades ursprungligen anonymt på tyska och är mest ett referat av vad som skrivits på annat håll (hänvisningar ryms bland länkarna). Översättningen är gjord i all hast.

Movimento Passe Livre [som är Brasiliens motsvarighet till Planka.nu] återstartade i början av 2011 sin kampanj för fri kollektivtrafik. Nu tycks kampanjen kulminera i en allmän proteströrelse som omfattar bredare delar av befolkningen och som även tar upp andra krav. Protesterna riktar sin vrede bl.a. mot den gentrifiering som tagit fart i förberedelserna för 2014 års fotbolls-VM och sommarolympiaden 2016. Samtliga invånare i favelas har fördrivits från sina hem av en till tänderna beväpnad statsmakt, bara för att ge plats för storhetsvansinnet hos Fifa och IOK.

Medan den borgerliga pressens tyckare som vanligt hävdar att “orsaken” till våldseskalationen skulle stå att finna i grunläggande demokratiska rättigheter såsom demonstrationsrätten, leder det diktaturbeprövade polisvåldet i São Paulo och andra städer till bilder som påminner om vad vi samtidigt kan betrakta i Turkiet. Det är nog ingen slump att demonstranterna i Brasilien ropar: “Taksim är överallt!”

Rätten till staden på brasilianska: torsdagen den 13 juni demonstrerade 10000 människor i São Paulo, över 5000 i Rio de Janeiro samt i flera andra städer. “Inför inledningen av Confed Cup blandades vreden över dyrare biljetter i kollektivtrafiken med ilska som riktades mot privatiseringar, mot slöseriet med skattepengar och mot de tvångsomflyttningar som skett inom ramen för förberedelserna inför nästa års fotbolls-VM.” [1] På senare år har allt fler rest kravet på kostnadsfri kollektivtrafik i de brasilianska städerna. Redan år 2003 lamslogs trafiken i östbrasilianska Salvador i flera dagar av MPL, som är en social rörelse ledd av skolelever. År 2005 kunde de inräkna en framgång när de häftiga protesterna tvingade regeringen att dra tillbaka en planerad höjning av biljettpriserna. [2]

“Den modell som låter det offentliga transportväsendet avgiftsbeläggas, samt sugas ut av privata företag, har misslyckats. Den kommer att förbli i kris så länge den urbana mobiliteten följer en varulogik – i motsats till idén om att rörelsefrihet i staden är en grundläggande rättighet för alla. /…/ [Profitlogiken och proshöjningarna är] en våldsakt gentemot stora delar av befolkningen, som /…/ tvingas till att välja mellan att få mat på bordet eller att köpa biljetter till det offentliga transportväsendet. [De 37 miljoner brasilianer som inte har råd med biljetter] kommer inte från ingenstans: efter prishöjningen på 20 cent blev transportväsendet /…/ till den tredje största utgiftsposten för brasilianska hushåll, i det att befolkningen förvägras sin rätt till mobilitet”. Så formulerar sig MPL i ett uttalande från den 15 juni. [3]
För 18 månader sedan höjdes priserna med omkring 10 procent. Nu höjdes de från 2,75 till 2,95 reais. Dyrast är bussbiljetterna i São Paulo, som kostar 3,20 reais. “Den som dagligen behöver göra två resor i någon av landets två största städer måste offra omkring en fjärdedel av den månatliga minimilönen (cirka 2300 kronor). Därmed är biljettpriserna i dessa städer bland de högsta i världen, räknat i relation till minimilönen”, skriver den tyska tidningen Der Freitag. [4]

Bland de många skadade vid förra torsdagens demonstration fanns enligt Bloomberg News även sju journalister från Folha [Brasiliens största dagstidning där f.ö. Robert Kurz var kolumnist fram till sin död förra året]. En av journalisterna blev skjuten av polis med en gummikula rakt i ögonen och kommer förmodligen att förbli blind. Officiella uttalanden nöjer sig dock med att, likt de borgerliga presstyckarna, bara kritisera demonstranternas vandalism och det vidhålls att regeringen inte kommer att förhandla med våldsverkare. Verkligt klischéartat var utspelet från justitieminister Cardozo som uppmanade polisen att gripa proteströrelsens “ledare” som enligt honom hade filmats då de förstörde byggnader och bussfönster, iförda mohikanfrisyrer och med fanor från Brasiliens kommunistiska parti. Punkare som partikadrer i kommunistpartiet… oj, vad originellt – nästan lika roande som Erdogans Çapulcu-neuros.

Lokaltrafiken i Rio de Janeiro ligger helt i privata händer. “Men trots de ständigt högre priserna är det en prekär tjänst som erbjuds. De finns knappt några tidtabeller, avgångarna är oregelbundna, bussarna överfyllda. Chaufförer och konduktörer får ibland lägre lön än den lagstadgade minimilönen. Vissa får betalt per avklarad körning: ju snabbare de kör, desto högre blir den magra lönen. Detta leder till ständiga olycksfall: senast i april körde en buss genom staketet på en viadukt, vilket kostade tio personer livet”. [5]

“Medan läget för persontransporterna blir allt mer tillskärpt, investeras miljarder av offentliga medel i tvivelaktiga infrastrukturprojekt. Omkring 5,7 miljarder reais (17 miljarder svenska kronor) satsas på fem nya stadsmotorvägar, vars nytta bortom sportevenemangen är högst omstridd. Baksidan av detta är högst kännbar för många människor. Bara för att göra plats för de fem stora vägbyggena har redan tusentals familjer fördrivits från sina hem och ytterligare 4200 hotas av vägplanerna. Enligt uppgifter från ‘Folkkommittén VM och olympiaden’, är det i Rio de sammanlagt 3100 familjer som har blivit bortkörda från sina bostäder medan ytterligare 8000 hotas av samma öde. Deportationerna drabbar nästan bara invånarna i favelas. Hela kvarter som existerat i årtionden jämnas med marken.” [6]

Bara i Morro da Providência – Brasiliens älsta favela – planeras rivning av 832 hus och 140 är redan förstörda, allt i syfte att ge plats för projekt knutna till fotbolls-VM och olympiaden. (Detta enligt organisationen Port Community Forum i Rio de Janeiro; uppgifterna är från december 2012.) Bland byggprojekten finns bergbanor, vägar och sportanläggningar. Inte heller tas någon hänsyn till kulturminnesmärkta byggnader. /…/ [7]

Under påtryckningar från Fifa har Brasiliens parlament antagit särskilda “Fifa-lagar” som i hög grad kolliderar med befintlig nationell lagstiftning, vilket beskrivs i en artikel av Raúl Zibechi. Exempelvis ges garantier för att samtliga intäkter från försäljning av merchandise ska gå till de som certifierats för detta av Fifa; alkoholförbud i brasilianska städer måste upphävas; i bestämda zoner upphävs demokratiska grundrättigheter såsom demonstrationsrätten /…/; en särskild jurisdiktion ska införas för fall i anslutning till VM; visumlagarna ska anpassas för att gynna Fifas affärsintressen; slutligen ska alla Fifa-anställa befrias från plikten att betala skatt. [8]

Ubuntu.se: Take a Screenshot and Edit Them in Ubuntu Desktop with Hotshots

2013-06-17T06:41:00+00:00

Hotshots is an alternative to screenshot applications like Shutter, is lighter and brings such attractive features can capture specific windows or only capture a specific area included a tool to easily edit the captured images. Written in Qt, the project was born in the HotShots desire to create a complete free multi-platform software that facilitates the user to create screen ready to be posted in blogs, social networks,forums, etc.

With Hotshots would save a few steps. This tool for taking screenshots serves to take screenshots of the entire screen, a specific window or a specific area. After taking the

Wikimedia Sverige: Media uppmärksammar problemet med Digidaily

Lennart Guldbrandsson — 2013-06-17T00:05:34+00:00

Kungliga Biblioteket (KB) har ett viktigt uppdrag: att vara Sveriges nationalbibliotek. Det innebär bland annat att samla ihop allt som trycks i Sverige. Många som jobbar där gör fantastiska insatser.

Men det finns en uppenbar lucka i deras uppdrag: internet. Hur ska man göra med internet-sidor? Ska de också samlas in och bevaras för eftervärlden? Ett tag gjorde man det. Det är en sida av myntet, som vi ska se.

I dagarna har KB ~~fått kritik från~~ blivit uppmärksammade av de två största aftontidningarna, Expressen och Aftonbladet. I serien Samlandets vånda skrev Per Wirtén under rubriken In i dimman om projektet Digidaily som KB driver, och som går ut på att digitalisera svenska dagstidningar. Det låter väl bra? Så här skriver Wirtén:

Med pengar från EU, i samarbete med Riksarkivet och med lite extra sponsorpengar från mediakoncernen Schibsted har de, på eget initiativ, digitaliserat hela Aftonbladets och Svenska Dagbladets utgivning fram till 2010. Utländska experter är lyriska. Kvaliteten är i världsklass och kostnaderna rekordlåga.

Svenska kultur- och forskningspolitiker borde åka på europaturné med Digidaily, men ingen verkar särskilt engagerad. I stället för succé ligger projektet i limbo. De har tre miljoner tidningssidor klara. Men ingen kan läsa dem. Digidaily avslöjar digitaliseringspolitikens frånvaro.

De har inte haft pengar att ta fram ett så kallat gränssnitt, den programvara som gör att man enkelt kan läsa och göra snabba sökningar på sin datorskärm. Deras mål är att få fram ett till nästa sommar. Men för att helt säkert undvika bråk om upphovsrätten kommer bara tidningar före 1863 göras tillgängliga.

Några dagar senare skriver Aftonbladets Oisín Cantwell en artikel med rubriken Sveriges upphovsrätt – ibland är den helt fel. Han tar också exemplet Digidaily:

Cirka 1,5 miljoner sidor har scannats in, men tidningen kommer dessvärre bara att vara sökbar från grundandet 1830 fram till och med 1863, året då Alfred Nobel för övrigt uppfann dynamiten.

Orsaken: Ett verk är skyddat i 70 år efter upphovsmannens död. Och strängt taget vilket trams som helst kan utgöra ett sådant.

Säg att någon vid tio års ålder på 1800-talet fick en teckning införd i Aftonbladet och sedan kämpade vidare tills hen avled vid 90.

80 år hade då förflutit sedan publiceringen. Lägg till 70 upphovsrättsliga år och vi får 150. Så långt tillbaka i tiden måste vi gå för att någon slug advokat inte ska börja tjafsa.

Det är med denna matematik jurister har kommit fram till att Aftonbladet efter 1863 inte görs tillgänglig.

Det är verkligen glädjande att svensk mainstream-media börjar ta upp den här grejen. Själv har jag argumenterat tillsammans med flera andra på Digidailys blogg. De ställde nämligen frågan öppet om hur allmänheten såg på det här med tillgängliggörandet. Och de fick svar… Övervägande antalet personer – nej, stryk det – alla som skrev på deras blogg tyckte att de gott kunde tillgängliggöra saker längre fram i tiden. Digidaily skrev då ett blogginlägg där de förklarade att de visserligen efterlyst åsikter, men att de inte tänkt lyssna på dem. De hade ju rätt! (Läs gärna kommentarerna också för ett exempel på ”skygglappar på!”)

Här kommer frågan om internet tillbaka, för Digidaily har alltså fått massor av pengar för att genomföra ett projekt, nämligen att digitalisera dagstidningar. När KB såg den projektbeskrivningen lade de pengarna på scanningsutrustning, löner och mjukvara för att tolka texterna så att de skulle bli läsbara. De hävdar nu att de inte har fått några pengar för att tillgängliggöra materialet (ett gränssnitt kommer 2014, sägs det). Men det ligger i deras tolkning av projektbeskrivningen. Man kan också se det så här: de har fått massor av pengar för att skjutsa sin sambo till jobbet och då köpt en bil för pengarna. När sambon sedan kommer ut till bilen startar inte bilen eftersom de inte köpt någon bensin, trots att det är en förutsättning för att bilen ska fungera. Om KB hade haft fokuset att tidningarna skulle digitaliseras på riktigt, då hade man lagt en del av pengarna på gränssnittet.

Hela processen ska vara med för att det ska kallas för digitalisering. (Klicka för större bild.)

Alternativt hade man kunnat vända sig till någon som redan har tillgängliggjort en massa upphovsrättsligt fritt material på internet under 20 år och fått hjälp med gränssnittet. Men det har inte varit aktuellt. På KB har man nämligen valt att bortse från alla som inte kan ta sig till KB. Internet ses där som ett problem, inte som ett verktyg. (”Och bilen gör sig ju bra i garaget.”)

Inom Wikimedia Sverige har vi arbetat tillsammans med många företrädare för arkiv, bibliotek och museer (vanligen förkortat ABM) eftersom vi har så många gemensamma mål. Vi har givetvis träffat KB, och de är både trevliga och hjälpsamma, men de får aldrig den där ordern uppifrån att göra material tillgängligt. Är det en pengafråga? Är det en upphovsrättsfråga?

Låt oss titta lite på grannarna i väst. I Norge har man ett Nasjonalbibliotek som har gjort en spännande resa. De har kastat om verksamheten. I en presentation under konferensen Digikult (som Wikimedia Sverige var med och anordnade) rapporterade Svein Arne Brygfjeld från deras projekt Bokhylla.no. I korthet går det ut på att Nasjonalbiblioteket gjorde en gigantisk överenskommelse med fackföreningarna för författare, etc, så att de skulle kunna ge ut böckerna på nätet, även för material som fortfarande skyddas av upphovsrätten. Just nu har de 128112 böcker och 100306 tidningar i fulltext (varav en del bara är läsbara inom Norges gränser). Och de har massor av besökare som gillar tjänsten.

Drömmen för många är att KB lyckas sluta samma sorts avtal. Tänk att kunna bläddra i i stort sett samtliga svenska böcker på nätet! Men kommer det att ske?

Mitt tips: håll inte andan. Om det dröjer ända till 2014 innan man börjar köpa bensin till bilen, då kan det dröja tills Povel Ramels verk hamnat i den kulturella allmänningen innan vi får se samma sorts projekt här. Tills dess kommer KB att bli ifrånsprungna av de flesta andra länders nationalbibliotek, för att inte tala om många svenska ABM-institutioner.

Så vad borde KB (och andra ABM-institutioner) göra? Här är ett enkelt recept:

1. Börja med allmänheten. Var finns de någonstans? Vad vill de ha?

2. Finns det något sätt ni kan ge dem det? Om man använder internet slipper man mycket återkommande hantering av samma material.

3. Vad finns det för juridiska möjligheter? Om problemet är upphovsrättslagen, lobba uppåt så att det går att göra någonting. Det här kommer troligen aldrig att bli en valfråga, så därför är det upp till dem som jobbar med området att berätta för lagstiftarna vad som behövs. Tänk då på nummer 1 ovan: allmänheten.

4. Prata med andra som redan gör det ni funderar på att göra. Vad är deras råd? Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren och Regionarkivet är tre förslag att börja med. Vad skriver de? Vad har de för praxis?

5. Titta inte enbart på avtalslicensfrågan som lärdom från Bokhylla.no. De flyttade ganska många av sina personalresurser till att jobba med internet eftersom det är där allmänheten befinner sig idag. Allt annat är att elda för kråkorna.

6. Läs Kulturskatter på nätet. Det är en trevlig skrift från Wikimedia Sverige där vi har samlat alla råd och tankar från våra möten med ABM-sektorn. Den bygger helt och hållet på uppphovsrättslagen. Den finns också i tryckt form. Dessutom: vi har gått igenom den gång på gång, men det kan ändå hända att vi begått något fel. Och om det finns några fel i den, så rättar vi dem gärna! Det är nämligen så man lär sig. Och därför blir det sista rådet att…

7. Testa. Se vad som händer. Det får myndigheter också göra! I alla fall om man är mån om att vara aktuell även i framtiden.

[17 juni: rättar påstående om att KB blivit kritiserade av kvällstidningarna. Den beskrivningen var lite hård. Alla poänger kvarstår dock.]

Ubuntu.se: Ubuntu Touch Apps Available In Ubuntu 13.10

2013-06-16T07:06:00+00:00

Ubuntu’s convergent goal is to have one OS running across multiple devices. No separate forks; no custom remixes, just one Ubuntu, with different faces depending on the screen it’s being viewed on.

As evidence of that goal the daily builds of Ubuntu 13.10 have welcomed some new applications into the Ubuntu Software Store: Ubuntu Touch Core Apps.

Gallery, Media Player, Notes & the webkit Web Browser are available to install and run on the Ubuntu 13.10 desktop.

All of the applications are in various stages of development (work on Ubuntu Touch and its core apps is ongoing) so

Copyriot: Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 9), om varför det inte funnits något kapital innan kapitalismen

2013-06-15T23:05:58+00:00

Efter en dryg månads uppehåll fortsätter här postandet av läsanteckningar från Geld ohne Wert av Robert Kurz. Vi har nu nått fram till kapitel 7.

Kapital definieras av Karl Marx som självförmerande värde. Moishe Postone förtydligar i en text som alldeles nyligen översatts till svenska:

Det vill säga, kapitalet är för Marx en kategori av rörelse, av utvidgning, av värde i rörelse. Kapital har, för Marx, ingen fast form, men framträder vid olika tillfällen i sin spiralgående bana i form av pengar och varor. Kapital innebär alltså, enligt Marx, en oupphörlig process där värdet expanderar. En riktad rörelse utan externt
telos, som genererar storskaliga cykler av produktion och konsumtion, skapelse och förstörelse.

Enligt den analys som Robert Kurz lägger fram i Geld ohne Wert, kan det omöjligtvis ha existerat något kapital i förmoderna tider. Inte ens i den mest marginella form. Kapitalet såsom tillväxtrörelse uppstår först i den historiskt singulära händelse där ett befintligt myntväsende muterar till att bli ett frikopplat självändamål.

Det handlar alltså inte om utbidgandet av en sedan länge existerande realabstraktion från en räntebärande och cirkulativ form, där den redan skulle ha varit “kapital”, till den materiella produktionen.

Här bryter Robert Kurz inte bara med marxismen, utan faktiskt även med Marx. Ja, Marx var ute och cyklade med sina funderingar om s.k. köpmannakapitalisters roll under antiken och medeltiden. Samma missförstånd återfinns hos
hos Michael Heinrich, i den mån som denne alls intresserar sig för den förmoderna historien. På ett ställe hävdar Heinrich att pengar och kredit skulle ha existerat långt innan någon kapitalism uppstod. Mot detta invänder Kurz:

Materiella problem /…/ översätts här i “näringslivsmässiga” kategorier och underställs alltså en “ekonomi” som ontologisk givenhet. Då framstår också “pengar”, “kredit” och “ränta” som transhistoriska kategorier vilka i förmoderna tider bara skulle ha varit annorlunda konfigurerade men i sig identiska.

Kurz ser detta som ett utslag av en “metodologisk individualism” hos Heinrich. Tillvägagångssättet leder honom till att söka efter “enkla” former tidigt i historien, vilka sedan antas genomgå en utveckling till någonting mer komplext – ett antagande som Kurz konsekvent avvisar.
Fastän Heinrich vill avvisa den ortodoxa marxismens tanke på historisk utveckling, faller han in i en liknande tankebana. Även han utgår från (den marginella) existensen aven förmodern cirkulationssfär, grundad på samma kategorier som det moderna kapitalet. Men han sätter pengarna i stället för värdet vid utvecklingens början.

Ofta har det påpekats att Marx aldrig talade om “kapitalism”, utan föredrog att diskutera “det kapitalistiska produktionssättet”. Detta kan vara en nyttig påminnelse gentemot alla de som, tvärtemot Marx, vill kritisera globaliseringen eller det rådande penningssystemet utan att ifrågasätta själva varuproduktionen eller lönearbetet.
Men en poäng med att trots allt tala om kapitalism – vilket Robert Kurz gör, ibland – kan vara för att betona oskiljbarheten av produktion och cirkulation. Genom att betona denna oskiljbarhet går det att undvika Marx’ eget misstag, när han tyckte sig se kapital existera redan i en förmodern tid, fast inskränkt till en s.k. cirkulationssfär.

Själva begreppet cirkulation förutsätter redan en relativt universaliserad varuproduktion Men för det första existerade sådan varuproduktion alls inte i många av de förmoderna samhällena (arkaiska, antika eller medeltida), även om där existerade ett utbyte som Marx identifierade som “handel” i modern mening.
För det andra var även de högre utvecklade formerna av sådant utbyte, inklusive dess förmedling via mynt, på djupet inbäddade i “gudsförhållanden” och därmed i personliga förpliktelseförhållanden. Därför kan det inte vara tal om någon logiskt och faktiskt isolerbar “cirkulation”. /…/
Vad som sker genom penningens kvalitativa transformation är inte något utvidgande av en befintlig cirkulationssfär, utan att en sådan sfär skapas för första gången – och detta förvisso innan kapitalet i alla sina moment existerar och “processerar”. Empiriskt sker detta i en kontext av den militära revolutionen /…/ som resulterar i ett tvång till “monetarisering” av traditionella förpliktelse- och beroendeförhållanden.

Först med existensen av en militariserad skattestat skapades ett “yttre tvång” att generera pengar, vilket drev fram ett allmänt köpande och säljande av varor. Därmed etablerades varuform och penningform som realabstraktioner.
Skatten kom först – mervärdet kom senare. Statskontrollerad varuproduktion banade vägen för privat manufaktur.

Penningmaskinen spaltade successivt upp sig mellan å ena sidan en mångfald av kapitalistiska företag med /…/ profitmotiv, å andra sidan skattestaten som lever av att ta från profitproduktionens totalprocess; båda sidor lydande under ett självständiggjort diktat om oupphörligt förmerande av en “abstrakt rikedom” i penningform.

Demokratin var aldrig någon potentiell dementi av kapitalets abstrakta universalism, utan snarare dess fullbordan. För genom demokratin gjordes “abstrakt rikedom”, tillväxt som självändamål, till allmänviljans allmänna förutsättning.

Ubuntu.se: What KDE can learn from Cinnamon

2013-06-15T07:28:00+00:00

Well, this ought to be interesting. Battle royale, except we have no gentry, just the two seemingly and arguably dominant desktop environments for Linux. In my humble and narrow perception, there has been a dramatic shift in the Linux desktop usage in the past several years. Come the season of Gnome 3, a split happened in the community, breaking the decade old Gnome-KDE dominance. A whole generation of desktop environments was born, forked and knifed. Unity took its own path, Gnome 2 returned as MATE, and Gnome 3 was eclipsed by Cinnamon. Only KDE remained as it was, and now it was facing a new rival.

Let’s introduce the players

Most of you need no lengthy words, as you are well familiar

Ubuntu.se: Best Newbie Distro? You Say Linux Mint.

2013-06-14T17:45:00+00:00

According to our “Newbie” Distro Poll, someone considering moving from Windows or Mac to Linux should consider taking Linux Mint for a spin. The poll asked the question, “What Linux distro would you be most likely to recommend to a new Linux user?” Evidently this was a subject that interested many of you, because a whopping 1,339 votes were cast in this poll, making it the most number of votes one of our polls has ever received.

602 of you, representing 45% of the votes cast, said you’d steer someone new to Linux in the direction of Linux Mint. Ubuntu, the distro on which Mint

Joachim Strömbergson: Wired gräver efter Bitcoins med hårdvara

2013-06-14T09:32:15+00:00

(Uppdaterad med länk till artikel om KNCminer.)

I en kommentar till en tidigare postning om bitcoins pekade Robert Andersson på en artikel hos Wired. Wired testar just nu en dedikerad Bitcoin-grävare från Butterfly Labs.

Butterfly Labs Bitcoin-grävare. En snygg liten maskin.

I artikeln sätter Wired fingret på ett viktigt fenomen med Bitcoin – att det blir svårare och svårare att gräva efter bitcoins. I början räckte det med en vanlig dator. I dag krävs det massiva system av datorer, helst utrustade med kraftiga grafikprocessorer.

Därmed går kostnaden för att gräva upp – både att anskaffa utrustningen och att driva utrustningen, i första hand energiförbrukning. Ett sätt att minska den rörliga kostnaden är att använda allt mer effektiv, dvs specialiserad hårdvara. Det finns i dag både FPGA- och ASIC-baserade bitcoingrävare (Wireds maskin från Butterfly Labs är en sådan maskin). Gizmodo har en artikel som visar lite hur Bitcoin-utrustningen har utvecklats på några få år. Den här gamla utrustningen är inte längre speciellt konkurrenskraftig:

En system för att gräva Bitcoins som borde ge sysadmin magsår.

Några som håller på och utvecklar FPGA-baserade bitcoingrävare är svenska KnCMiner. Daniel Goldberg och Linus Larsson har skrivit en mycket intressant om KnCMiner och deras maskiner.

Men vad göra för att vara mer effektiv än system med specialiserade Bitcoin ASIC:ar? Lägga kostnaden på någon annan. Tyvärr börjar det dyka upp flera tecken på att Botnets används även för att gräva efter Bitcoins. Tidigare i år fick ett Botnet kallat ZeroAccess gräver efter Bitcoins med hjälp kapade datorer. En synnerligen tråkig om än egentligen inte oväntad utveckling med Bitcoins.

Sedan påpekar Wired och Robert att hela systemet med Bitcoins bygger på säkerheten hos hashfunktionen SHA-256. Och så är det, om vi snabbt kan forcera SHA-256 kommer Bitcoin-systemet att kollapsa. Men då har vi troligen större problem med den digitala säkerheten i vårt samhälle och på Internet än att en digital valuta faller samman.

Linuxnyheter: Debian varnar för debian-multimedia.org

2013-06-14T04:41:50+00:00

Det inofficiella programförrådet debian-multimedia.org har numera flyttat till deb-multimedia.org sedan Debians projektledare bett ansvarig för debian-multimedia.org, Christian Marillat, att sluta använda namnet Debian i domänen.

Därefter har någon annan, tydligen rysktalande, organisation/person tagit över domännamnet. Debian varnar därför för användande av debian-multimedia.org i sources.list.

Man menar också att behovet av tredjeparts-förråd från och med Wheezy (version 7.0) har minskat betydligt och hänvisar därför inte vidare till den nya domänen, vilket kan vara både bra och dåligt.

Relaterade artiklar:

LibreOffice 4.0 är släppt (igår...)

Portal nu på Steam för Linux

Mozilla ger bort utvecklartelefoner för Firefox OS

Linuxnyheter: Organisera dina data med TreeSheets

2013-06-14T04:19:27+00:00

Använder du kalkylblad för att samla data, mindmapping för att samla tankar och textredigeringsprogram för att skriva anteckningar men gärna skulle vilja ha ett program som samlar allt på ett ställe? TreeSheets är ett sånt.

TreeSheets har funnits som freeware sedan 2008 för Linux (Ubuntu t. ex.), Windows och Mac OS X, men släpps nu som öppen källkod med ZLIB-licens.

Programmet kan alltså kombinera mindmaps, kalkylark, text i samma dokument och beskriver sig själv som ”free form data organizer”. Data kan lagras i celler, i hierarkiska strukturer eller helt platt som en vanlig textfil. Kolla screenshots för att få en bättre förståelse för vad som kan åstadkommas.

Relaterade artiklar:

Linuxnyheter söker fler artikelförfattare

Video från Valve och Nvidia på GDC

Ubuntu Touch i "användbar form" i slutet av maj

Ubuntu.se: FLAC 1.3.0 release brings RF64 and Wave64 support

2013-06-13T15:09:00+00:00

In their first release since 2007, the Xiph.Org Foundation has updated its Free Lossless Audio Codec (FLAC) with several improvements in version 1.3.0 and the developers have also moved the code to a new Git repository. The release also includes a number of bug fixes and minor interface changes. FLAC is a royalty-free, lossless compression codec that is used by music enthusiasts to store music collections without compromising

Påvels blogg: Cirkeldiagram i LyX

2013-06-13T14:46:28+00:00

Många använder nog ett kalkylprogram som LibreOffice eller ApacheOpenOffice Calc för att sammanställa sina data och gör enkla cirkeldiagram som illustrationer.

Detta funkar bra i LyX där diagrammen blir bildfiler.

Ett cirkeldiagram skapat i Calc och sparat som bild kan användas som vilken bildfil som helst i LyX. Det fungerar alldeles utmärkt…

I PDF-filen blir det ett snyggt diagram som alla med litet datorvana känner igen som skapat i ett kalkylprogram…

Nackdelen är att typsnitten blir annorlunda än i texten och i andra figurer och tabeller och det kan vara svårt att skala bilden rätt. antingen blir den för stor eller så syns inte texten.

Om man tittar noga ser man att förklaringarna på diagrammet har ett annat typsnitt än de i resten av boken. Dessutom är det svårt att få etiketterna tillräckligt stora i relation till bildstorleken utan att det ser konstigt ut

Därför är det ingen dum idé att göra diagram LaTeX och lägga in dem som ERT (Evil Red Text=LaTeXkod) i LyX. Diagram blir då typsatta som resten av texten.

Det finns flera olika sätt man kan göra detta på och det finns avancerade verktyg för att skapa fantastiska diagram i LaTeX. Dessa är overkill för denna typ av diagram. Ett enkelt verktyg för enkla diagram är Datapie som är en del av paketet Datatool. Datatool finns i MikTeX och TeXLive men kan behöva installeras beroende på hur saker är paketerade och hur komplett man installerat. Jag använder mitt lilla diagram över fornforskaren Magnus Bruzelius fornsakssamling som exempel.

En fördel med Datapie är att det kan läsa csv-filer, det vill säga kalkylark sparade som kommaseparerad text. Det innebär att man hämtar data direkt från sin databas.

Hur gör man?

1. Spara kalkylarket som en .csv-fil. I mitt fall blir det en enkel tabell med period och antal som rubriker. Spara .csv-filen på en plats LyX hittar den. Enklast är att lägga den i samma mapp som LyX-dokumentet. Jag kallar min fil Bruzelius.csv.

.csv-filer är textfiler som kan öppnas av en vanlig texteditor och som därför är läsbara av LyX/LaTEX. Min tabell är enkel med två kolumner

2. Nu måste man göra så att LyX använder Datapie och hittar filen Bruzelius.csv. För att göra detta skriver man dessa rader i LaTeX-ingressen:

LaTeX-ingressen behöver några rader för att få Datapie att fungera

\usepackage[gray]{datapie}

\DTLloaddb{Bruzelius samling}{Bruzelius.csv}

På första raden anger jag att jag vill använda Datatools med Datapie. Alternativet [gray] gör diagrammet svartvitt (=lägre tryckkostnad). Om man utelämnar det blir diagrammet i färg.

På andra raden är {Bruzelius samling} det namn jag ger mitt diagramprojekt och {Bruzelius.csv} är ju min .csv-fil. Nu laddar LyX .csv-filen.

3. Nu går jag över till textstället där jag vill ha diagrammet. För att få diagrammet som jag vill ha det skriver jag in ERT-trollformeln:

Istället för en bild av ett diagram i LyX får man i ERT en trollformel som beskriver ett diagram. I LyX/LaTeX måste man lära sig att tänka utan bilder

\begin{figure}[htbp]

\centering \DTLpiechart{variable=\quantity,%

innerlabel={},%

outerlabel={\name\ (\DTLpievariable)\hspace{1 mm}\DTLpiepercent\%}}{Bruzelius samling}{%

\name=Period,\quantity=Antal}

\caption[Bruzelius fornsakssamling]{Bruzelius fornsakssamling fördelad på tidsperioder. Antal fynd inom parentes och därefter procentandel för respektive period.}

\end{figure}

Första och sista raden markerar figuren.

Andra raden att diagrammet ska centreras.

innerlabel betyder etiketter på diagrammet. Eftersom några av mina skivor är små och etiketter inte får plats lämnar jag detta blankt.

outerlabel är etiketter utanför diagrammet. Jag anger antal föremål inom parentes och därefter procentandel med en mm mellanrum. Notera hur jag använder rubrikerna från .csv-filen och projektnamnet för att styra!

caption är bildtext och det som står inom [ ] är kortversionen som hamnar i min figurlista.

Färdigt!

Diagrammet är nu i svartvitt och typsatt som resten av boken. Diagrammet sticker inte ut och text och bild harmonierar med resten av innehållet

Nu har jag ett vackert typsatt cirkeldiagram över Magnus Bruzelius fornsakssamling. Vem skulle kunna tro att det ligger ett års forskning bakom detta?

Det finns många möjligheter och inställningar i Datapie. Det bästa är att ladda ner manualen. Cirkeldiagram avhandlas från sidan 121 och det finns flera exempel man kan utgå från då man skapar egna diagram. Det är snabbaste sättet att lära sig terminologin.

Reflektion

Calc-diagram är onekligen enkla att göra och att knacka LaTeX-kod är kanske inte det roligaste. Att fixa diagrammet i Datapie tog runt en halvtimme, mest tid gick åt för att läsa manualen. Jag lade ner betydligt mer tid på att försöka få Calcdiagrammet presentabelt i LyX. Slutresultatet blev trots det bättre med Datapie. När man har ett fungerande exempel är det enkelt att utgå från det (kopiera och klistra in) om man har många liknande diagram. Med Calc måste varje diagram anpassas individuellt. Datapie sparar tid och ger bättre slutresultat till och med för dem som inte tycker om Evil Red Text!

Lathund: Ubuntu Sverige har en egen podcast

2013-06-13T10:45:34+00:00

Ubuntu Sveriges Team Leader har dragit igång en podcast som handlar om Ubuntu och vårt svenska community. Tanken är det ska publiceras ett avsnitt i veckan och alla som vill hjälpa till välkomnas.

Lyssna på Ubuntu Sveriges podcast

Det finns en tråd om den nya podcasten på vårt forum här.

Lathund: Beta med Tapatalk 4 finns ute på Play Store

2013-06-12T19:38:25+00:00

Tapatalk är en app till Android (och även iOS) för internetforum. Vanligtvis brukar surfandet på mobilen inte innebära några problem eller te sig omständligt, men när det kommer till forum är det en helt annan historia. Med Tapatalk får du dock ett gränssnitt anpassat för telefonernas mindre displayer.

Tapatalk har funnits ute väldigt länge, och minst lika länge har det stuckit i mina ögon hur fult det är! Jag vet, men den estetiska biten är minst lika viktig som det funktionella för mig. Därför är det stort nöje som jag kan presentera en beta med Tapatalk 4.

I och med version 4 har man introducerat ett nytt utseende, numer har man ett Holo-tema vilket matchar Androids utseende. Man har även slagit ihop den vanliga versionen för telefoner med HD-versionen för surfplattor.

Jag tycker att det är ett ypperligt tillfälle att testa denna beta när den är gratis och om du gillar vad du ser kan du sedan köpa Tapatalk 4. Priset borde hamna på drygt 20 kr, vilket har varit priset för tidigare versioner av Tapatalk.

Tapatalk 4 på Play Store.

Ubuntu.se: Så bra är Samsungs Chromebook

2013-06-12T12:20:00+00:00

Adam Erlandsson på SvD Näringsliv skriver:

En dator som man inte kan installera program på, det är väl ingen dator heller? Jo det är det visst, menar Google, som satsar stort på operativsystemet Chrome OS. Kanske är de något på spåren, Samsungs Chromebook har blivit en storsäljare.

Först och främst är det bara att konstatera att datormarknaden är i förändring. Marknaden krymper i princip för varje kvartal som går och varken nysatsningar som Intels tunna och lätta Ultrabook-koncept eller Microsofts senaste operativsystem Windows 8 och tillskottet med pekkänsliga skärmar har kunnat vända trenden.

Anledningarna är många. Bland annat har

Linuxnyheter: Oddworld: New ‘n Tasty kommer till Linux i slutet av året

2013-06-12T08:41:35+00:00

Ett av spelvärldens enligt mig roligaste plattformsspel Oddworld: Abes Oddysee som ursprungligen släpptes till Playstation (One), kommer nu i en upphottad och helrenoverad version under namnet Oddworld: New ‘n Tasty. Och det bästa av allt är att det kommer till Linux under november/december i år.

Här kommer en teaser-trailer för er som är nyfikna:

Relaterade artiklar:

Linux Steam Beta redan 0,8% av totalen

SteamBox med Linux släpps under 2013

Raven öppnar källkoden för LucasArts Jedi Knight II

Ubuntu.se: Little Inferno For Linux: Review

2013-06-11T07:53:00+00:00

The story behind Little Inferno introduces us to a world that is experiencing the start of some sort of ice age. It’s getting colder and nobody knows why. As society begins to decline, many people are left with no other option but to burn their belongings in order to stay alive. Rather than trying to find a solution, Tomorrow Corporation, uses this situation to market their latest children’s toy: The Little Inferno Entertainment Fireplace. As the jingle says “The world is getting colder, but there’s no need for alarm. Just sit by your fire, burn all of your toys and stay warm.”

Ubuntu.se: Ubuntu 13.10 to Bring Vastly Improved Unity Dash with 50 New Scopes

2013-06-10T18:32:00+00:00

The "Unity Dash" in Ubuntu has always been designed around the goal of delivering relevant information to the user, but come version 13.10, due out in October, things are about to become vastly improved. With that release will come 50 brand-new "Scopes", along with a "SmartScope" filtering service. With these, users will be able to fine-tune their results like never before, and also access a bunch of information that wasn't previously possible.

Peering into a screenshot provided by the folks at OMG! Ubuntu, we can see many Scopes that should prove useful to a great number of users. While we won't

Copyriot: Krisen, del 107: Tysklands nya anti-euro-parti

2013-06-09T22:37:15+00:00

Lagom tills att Piratenpartei förlorade sitt nyhetsvärde, fick de tyska massmedierna ett nytt parti att surra kring: Alternative für Deutschland (AfD). Partiset, som byggts upp under våren, domineras av nationalekonomer. De kräver en “ordnad avveckling” av euron, till förmån för nationella valutor (en ny D-mark). Alternativt kan de tänka sig en uppdelning i mindre valutaområden, som en syd-euro och en nord-euro. Men först av allt vill partiet få ett stopp på de krispaket inom ESM som bygger på att Tyskland utfärdar nödkrediter.

Tysklands statsvetare träter kring om AfD ska klassas som högerpopulister eller konservativa. Vissa kommentatorer uppfattar dem som Tysklands svar på Tea Party-rörelsen. Exempelvis menar
Jens Berger i TAZ att AfD är s.k. paleolibertarianer, influerade av Hayek, von Mises och Rand. Detta är nog alltför tillspetsat. Men det stämmer att AfD:s program utöver sänkta skatter även präglas av en konservativ familjepolitik. Offentlig barnomsorg ska endast finnas som “komplement” till den tyska hemmafrukulturen och pensionspolitiken ska utgå från på familjen som enhet.

En av de prominenta medlemmarna i AfD är nationalekonomen Peter Oberender. Han anser bl.a. att arbetslösa som söker understöd ska kunna tvingas sälja sina organ. Andra medlemmar i partiets vetenskapliga råd har uttryckt uppfattningen att arbetslösa ska kunna fråntas sin rösträtt i allmänna val.

Medlemmarna i AfD kommer i hög grad från Tysklands traditionella högerpartier, CDU och FDP. Men av de som överväga att rösta på dem kommer många vänsterifrån. Därför är det intressant med den kluvna responsen från vänsterpartiet Die Linke.
Vänsterpartiledaren Bernd Riexinger kallar AfD för “det farligaste partiet på högerkanten”. Men viceordföranden Sahra Wagenknecht, som räknas till en mer vänsterradikal partifalang, uttrycker däremot en motvilja mot att fördöma dem och en respekt för det nya partiets ekonomiska sakkunskap. Wagenknecht sade i en intervju att det finns “många gemensamheter” mellan AfD och Die Linke.

En mer omfattande analys har skrivits av signaturen JustIn Monday (JM) i Exit (en tidigare version av samma text publicerades i Konkret). Här ska några av poängerna därifrån refereras.

AfD ställer krav som går ut på att verkligheten borde rätta sig efter de s.k. lagar som står att finna i nationalekonomiska läroböcker. De kräver att kostnaderna för räddningspaket inte ska bäras av skattebetalarna, utan av de banker och andra storkapital som är räddningspaketens vinnare. Detta förutsätter att krisens värdeförluster ska gå att betrakta som “kostnader” som ska betalas av den ena eller andra parten. Sådana krav, skriver JM, går bara att adressera till en allsmäktig suverän vars makt inte är föremål för kris. Och det är dessa fantasier om en allmäktig stat som förenar AfD med tongivande röster i Die Linke.

AfD bekräftar den krisbetingade brytningen mellan ekonomisk och politisk makt och tror sig kunna ta ställning för en ekonomisk rationalitet som är förment opolitisk. Därmed fastnar de i en olösbar motsättning: å ena sidan vill de positionera sig som de radikalaste försvararna av centralbankernas förment opolitiska självständighet, men å andra sidan ser de sig tvungna att garantera denna självständighet genom politiska åtgärder.

Hans-Werner Sinn är en mycket inflytelserik tysk ekonom som också räknas till de högerinriktade eurokritikerna, även om han inte gått med i AfD. Han är ärligare i sin argumentation för att bryta upp eurosamarbetet. Enligt honom kan en ny valuta bara införas genom ett slags finansiell statskupp, genomförd under ett veckoslut efter att ha förberetts i hemlighet av en elit. Kriterierna för vilka eurostater som ska få A-valutan respektive B-valutan kan inte tillåtas bli offentliga innan de träder i kraft, eftersom detta skulle leda till en massiv kapitalflykt. Varje öppen planering av en sådan åtgärd skulle leda raka vägen till det sammanbrott som åtgärden var avsedd att förhindra, konstaterar JM. Följaktligen går det inte att tänka sig en “ordnad upplösning” av euron, som AfD kräver.

Om AfD kommer att spela en politisk roll, blir det som ideologisk katalysator för attitydförändringar inom de etableade partierna CDU och FDP. Om euron klyvs in en finansiell statskupp kommer AfD på sin höjd att stå vid sidan som hejaklack. Som högerpopulistiskt parti har AfD begränsad potential, konstaterar JM. Notera hur Thilo Sarrazin (2010) gick till storms mot euron, men det som slog igenom var hans rasism.

Likt många högerborgerliga röster tolkar AfD den rådande eurokrisen synnerligen ytligt, som en simpel fråga om staternas budgetbalans. Krisen som utbröt 2007–2008 uppfattar de som en annan kris, “den amerikanska finanskrisen”.

Statsfinansernas kris är förvisso bara en framträdelseform av det världsvida kriskapitalet. Men för nationalekonomernas positivistiska och teknokratiska blick faller det sig mycket lägligt att bara se till denna sista station i krisprocessen och uppfatta statsfinanserna som krisens orsak.

Ubuntu.se: Ubuntu Tweak ready for Ubuntu 13.04

2013-06-09T18:37:00+00:00

The developers of Ubuntu Tweak have released the latest version, Ubuntu Tweak 0.8.5, of their modification utility for the Ubuntu desktop. After Ubuntu Tweak 0.8.4 added support for Ubuntu 13.04, the developers discovered a number of bugs relating to that Ubuntu version and have now fixed most of them. The fixes mean that users can now change the position of the window controls and the look of the window themes and fonts on the latest

Linuxnyheter: Lärplattformen edX blir AGPL-licensierad

2013-06-09T11:32:38+00:00

edX har amerikanska universitet som Massachusetts Institute of Technology, Harvard och Stanford bakom sig. Det är en modern lärplattform som utvecklats för att tillgodose behoven för Massive Open Online Courses (MOOC) och innefattar funktioner för realtids-chat, sändlistor och forum, vid sidan av edX Studio ett webbaserat system där man skapar kurser.

Efter ett löfte i april, har nu edX släppts under AGPL version 3.0.

edX är utvecklat till största delen i Python men innehåller även en del Ruby och Node.js. Till skillnad från exempelvis Moodle så dras inte edX med ålderdomligt utseende vilket alltid är ett plus när man ska sälja in systemen antingen ekonomiskt eller intellektuellt till olika mer eller mindre traditionella institutioner. Det har sin naturliga orsak i att systemet såg dagens ljus så sent som förra året.

Installationsinstruktioner finns på edX github-repo.

Relaterade artiklar:

Vuzix alternativ till Google Glass

Moodle toppar listan över världens populäraste lärplattform

Road Rash-uppföljare på Kickstarter

Lathund: Ändra färgschemat i PuTTY till Tango

2013-06-07T18:53:22+00:00

För er som inte känner till PuTTY är det en terminalemulator till Windows för att ansluta till andra datorer, vanligtvis Linux-datorer via SSH.

Som standard är färgschemat i PuTTY väldigt 90-tal och enligt mig inte alls vidare behagligt för ögonen. Men det går att via inställningarna (Window / Colours) ändra färschemat själv med RGB-koder, för den late är dock detta inte att tänka på.

Passande nog har bloggaren Brett Batie skrivit en liten registerfil som ändrar färgschemat till Tango åt dig genom att bara köra filen. Resultatet kan ni se nedanför:

Före

Efter

Registerfilen laddar ni hem här och för att installera färgschemat är det bara att dubbelklicka på filen. Notera att skriptet installerar färgschemat för profilen ”Default Settings”, om er profil heter något annat måste ni ändra det i filen innan.

Påvels blogg: LibreOffice 4.1

2013-06-07T08:34:26+00:00

Utvecklarna bakom LibreOffice har nyligen släppt den första betaversionen av nästa huvudversion av programmet: LibreOffice 4.1.

Det blir som vanligt mängder med nyheter. Bland de viktigaste är att man kommer att kunna bädda in typsnitt så man sparar filer. Det innebär att dokument kommer att använda samma typsnitt oavsett vilken dator man öppnar dem på, även om typsnittet inte finns installerat på dator. Enligt min erfarenhet är detta särskilt viktigt är detta i Impress. Då man har gjort en tjusig presentation, sparat den på en USB-pinne och då man ska hålla sin presentation med en lånad dator upptäcker man att texten är helt annorlunda och radbrytningar åt skogen. Inbäddade typsnitt kommer att rädda en från sådana pinsamheter. Denna nyhet är definitivt värdefull och mycket användbar!

Andra nyheter är att man ska kunna lägga in bakgrunder i tabeller och rotera bilder enklare.

En sak man valt att inte ta in är sidopanelen från ApacheOpenOffice. Man anser att den inte är färdig och man kan nog ana att projekten går åt litet för olika håll för att LibO rakt av ska acceptera en sådan stor förändring rakt av.

Förutom detta finns massor med andra nyheter och förbättringar. Man kan läsa listan här.

Man kan ladda ner 4.1 betan här. Kom ihåg att det är en tidig utvecklingsversion och undvik att arbeta med viktiga dokument i den!

LibO 4.1 kommer att släppas i slutet av juli.

En personlig reflektion är att jag ännu inte ens uppgraderat till LibO 4.0 eftersom den alltjämt befinner sig på betastadiet. Trots att man släppt flera buggfixversioner är LibO 4.0 för buggigt för att jag ska kunna arbeta i det. Jag sitter kvar i LibreOffice 3.6 och testar ApacheOpenOffice tills man fixat tillräckligt med buggar. Jag hoppas att man inte hetsar på med nya versioner med nya mer eller mindre kompletta och användbara funktioner innan man fixat så att det går att använda programmet. I annat fall bör man sätta stämpeln beta på alla sina produkter.

Copyriot: Nio nätjättar ger bakdörr åt NSA

2013-06-07T06:00:41+00:00

En nätpolitisk kontrarevolution vann övertag från år 2007 – denna hypotes verkar få ytterligare understöd genom gårdagens avslöjande om det enorma övervakningsprogrammet Prism.

Prism drivs av NSA, som är USA:s motsvarighet till FRA. Dataleverantörerna är nio till antalet: Google, Facebook, Yahoo, Skype, Youtube, Microsoft, Apple, Paltalk och AOL. Dessa detaljer framgår av läckta presentationsbilder som igår publicerades av Washinton Post.

De olika nätjättarna har gått med vid olika tidpunkter: Microsoft först (september 2007) och Apple först nyligen (oktober 2012). Såväl Google som Facebook började leverera data till Prism i början av 2009. Och det handlar om enligt uppgift om att NSA får tillgång till all data. Att de har egen utrustning installerad inne hos nätjättarna, som låter dem plocka ut precis vad de vill, när de vill.

Här finns i så fall en skillnad mot FRA, vars övervakning också är “total” men bara omfattar trafik i realtid, inte lagrad data.

Att all data hos nätjättarna blir tillgänglig för USA:s övervakningskomplex, det är i sig knappast en nyhet. Men att detaljer nu kryper fram är synnerligen intressant. Washinton Post skriver att företagen kan tvingas till medverkan, men att det finns betydande utrymme för motstånd, vilket ska visas av att Apple höll ut i fem år. Det kan noteras att Twitter fortfarande inte återfinns på listan över företag som släpper in NSA.

Företagens talespersoner försäkrar nu att de aldrig har hört talas om Prism. Det stämmer säkerligen – varför skulle en simpel talesperson få vetskap om ett topphemligt övervakningsprogram?

Lathund: Förbättra batteritiden med Greenify i Android

2013-06-06T01:10:22+00:00

Det finns en hel del appar som påstår att dom ska förbättra din batteritid via diverse olika metoder, i regel gör dom mer skada än nytta. Men jag har faktiskt hittat en app som gör jobbet bra!
Det appen gör är att forsätta dom appar du valt i ett sovande läge när skärmen är av. Det finns ju tyvärr en del appar som är känd för att sluka batteri, bland annat Facebook och Google Maps.

Jag brukade inte ha någon imponerande batteritid. Vanligtvis gick det åt 1%/10 min, men numera ligger jag på 1%/30 min vilket är en riktigt stor skillnad.

Appen finns att ladda hem via Play Store här.

Cybernormer.se: Betydelsen av sociala medier för beslut om vaccination

2013-06-05T16:23:35+00:00

Den 28 maj publicerade Smittskyddsinstitutet (SMI) en rapport, Betydelsen av sociala medier för beslut om vaccination. Rapporten är sammanställd av mig, Peter Bergwall, tillsammans med Ingrid Uhnoo, programchef på SMI:s vaccinenhet.

Rapporten är en översikt av litteratur angående sociala mediers betydelse för kunskap, attityder och i förlängningen beslut om vaccination. Här följer en sammanfattning av rapporten och här är en länk till fulltexten:

Syftet med den här litteraturöversikten är att undersöka vilken eventuell betydelse som sociala medier har för beslut om vaccination samt om sociala medier påverkar täckningsgraden i nationella vaccinationsprogram.

En litteratursökning utfördes i Lunds universitets samlade biblioteksdatabas Summon. Söktermerna relaterade till sociala medier och vacciner. Efter gallring inkluderades 55 internationella och vetenskapligt granskade artiklar varav 50 (91 %) var publicerade 2006 eller senare. Det är en övervikt av brittiska och amerikanska artiklar i materialet.

Vaccinmotstånd har inte uppstått med de sociala mediernas framväxt. Däremot eftersöker allmänheten hälsoinformation på internet i allt större utsträckning, inte minst i Sverige. Det kan förklara det växande intresset bland forskare för de sociala mediernas betydelse i hälsokommunikation.

Twitter, Facebook och YouTube används i stor omfattning av både vaccinförespråkare och vaccinmotståndare. Enligt litteraturen utgör de här sociala medierna en stor potentiell tillgång för hälsoaktörer. Medan allmänhetens intresse tycks öka konstant befinner sig hälsoaktörer däremot olika långt fram när det gäller att utnyttja dessa mediers potential.

Litteraturöversikten ger inga belägg för att sociala medier har påverkat vaccinationstäckningen i negativ bemärkelse, men frågan behöver följas framöver i takt med att utnyttjandegraden av sociala medier i målgrupperna ökar. Det går inte att säga att vaccinkritiska budskap är överrepresenterade i sociala medier. De tycks snarare vara i minoritet. Samtidigt verkar negativa budskap få större spridning proportionellt sett jämfört med positivt inställda budskap.

Bristen på vetenskapliga publikationer som fokuserar på relationen sociala medier och folkhälsa i en svensk kontext är påtaglig. Behovet av svenska och nordiska studier inom ämnesområdet är alltså stort. Vid en internationell jämförelse framträder Sverige och övriga Norden i en klass för sig vad gäller regelbundet internetanvändande. Det finns därför anledning för hälso- och sjukvårdsmyndigheter att öka sin närvaro i de sociala medierna.

http://www.smi.se/publikationer/ovriga-publikationer/publikationer-2013/betydelsen-av-sociala-medier-for-beslut-om-vaccination-/ (2013-06-05)

Spara och/eller dela med dig:

Joachim Strömbergson: Introduktion till Bitcoin

2013-06-05T13:52:27+00:00

För den som vill veta mer om den kryptografiskt baserade, digitala valutan Bitcoin finns det en riktig bra introduktion att läsa.

Bitcoin: A Technical Introduction (pfd), skriven Chris Clark går på ca 40 sidor igenom vad Bitcoin är, hur man använder Bitcoins, den bakomliggande kryptografiska tekniken, digitala valutor inklusive några föregångare. Slutligen tittar den på hur Bitcoin är implementerad samt hur man gräver (mining) efter bitcoins.

Ubuntu.se: Cinnamon 2.0 in Linux Mint 16, no GNOME back-end

2013-06-04T12:17:00+00:00

Cinnamon 2.0 will be a completely independent desktop environment, Clement Lefebvre reveals to Linux User & Developer in an exclusive interview.

In an interview for an upcoming issue of Linux User & Developer, Linux Mint developer Clement Lefebvre, aka Clem, revealed some of the plans for the future of Linux Mint and Cinnamon – most importantly, how recent developments have caused the team to finally move to making the code base independent of GNOME:

Clement Lefebvre: Basically, in [Cinnamon] 2.0 you won’t be running GNOME at all

Linux User & Developer: So will [Cinnamon] 2.0 be in [Linux] Mint 16?

Lefebvre: This is both

Lathund: Gmail för Android får en större uppdatering

2013-06-04T07:24:22+00:00

Google uppdaterade sin Gmail-app för Android igår och rullas just nu ut gradvis på Play Store.

Några av nyheterna i version 4.5 är stödet för flikar som kom till webbversionen av Gmail för några dagar sedan, det finns nu stöd för visningsbilder, stöd för ”svep-för-att-uppdatera”; du drar listan neråt för att påtvinga en uppdatering av inkorgen, samt att man nu kan svepa från vänster sida för att få upp en navigeringsmeny.

Ubuntu.se: Getting Comfortable in the Terminal: Linux

2013-06-03T18:37:00+00:00

"I see a blinking cursor. WHAT DO I DO?!"

When you hear the word "command line", "terminal," or "little window that tells a computer what to do but only has a flashing cursor in it," what comes to mind? Do you scream and hide under your bed? Or do you look at me inquisitively and wonder why I would bring such a scary thing up?

I hate to tell you this, but you MUST conquer your fear of the terminal (if you have a fear) and learn how to use that annoying little window with a flashing line in it. A *nix (Unix (like Mac), Linux) system is an operating system that can enable you to do some rather amazing stuff quite quickly, if you

Linuxnyheter: UDOO – en schweizisk armékniv i datorvärlden

2013-06-03T18:35:02+00:00

UDOO är en ny uppstickare på minidatormarknaden. Tanken med UDOO är att kombinera en gemensam plattform för Android, Linux, Raspberry Pi samt Arduino. Eller rättare sagt, det bästa ifrån dessa världar. Med andra ord en dator för labb, test, nytta och nöje. Det ambitiösa projektet finansieras just nu på Kickstarter och målet har man lyckats med råge.

Datorn huserar relativt goda prestanda med en fyrkärnig ARM-processor på 1GHz, 1GB DDR3 RAM samt några stödprocessorer m.m. Fullständig specifikation finns att läsa här.

UDOO är ett samarbete mellan olika professionella team ifrån USA och Europa. Besök med fördel projektwebbplatsen.

Relaterade artiklar:

Moodle toppar listan över världens populäraste lärplattform

Half-Life 1 och Counter Strike 1.6 (beta) nu på Steam för Li...

Ubuntu Raring Ringtail-beta ute nu

Copyriot: Varför Taksim inte är Tahrir

2013-06-02T21:46:58+00:00

Överallt görs nu jämförelsen mellan Taksim (2013) och Tahrir (2 0 1 1). Även om vi inte får stirra oss blinda på de symboliska platserna, är det i högsta grad angeläget att jämföra den nya upprorsvågen i Turkiet med erfarenheterna från 2011 års internationella upprorsvåg.

Syftet med det här inlägget är inte att driva någon tes. Det är främst en länksamling, kryddad med citat från de länkade texterna. Därtill enstaka, lösryckta fakta. Andra är bättre ägnade att pussla samman alltsammans.

Alla rimliga analyser av 2011 års upprorsvåg kretsar kring ekonomiska faktorer, däribland matpriser men främst kanske frågan om s.k. ungdomsarbetslöshet. Unga människor “med examen men utan framtid” spelade en nyckelroll i torgrörelserna på båda sidor om Medelhavet och på båda sidor om Nordatlanten. Det var i länder med särdeles hög ungdomsarbetslöshet som protesterna tenderade att slå över i uppror.

Turkiet är ett land som utmärker sig för en relativt låg arbetslöshet och hög kapitaltillväxt, särskilt i jämförelse med sina grannländer kring Medelhavet. Arbetslösheten bland unga är lägre i Turkiet än i Sverige, enligt officiell statistik. ILO kom nyligen med rapporten “Global employment trends for youth 2013“, där Turkiet utpekades som ett av få positiva exempel i världen. Landet som utmärkte sig som vinnare i världskrisens skärpta konkurrens. Just där brakar det loss!

Det tycks bara alltför lätt att hamna i ett val mellan två ömsesidigt uteslutande förklaringar: den globala ekonomin eller den nationella politiken. Eftersom detta till skillnad från 2011 inte blossar upp som en brödrevolt, blir då slutsatsen att det är en politisk protest som riktar sig mot Turkiets specifika regering. Upprorsanalysen bör nog undvika ett sådant val mellan antingen ekonomiska eller politiska förklaringar.

Här är några engelskspråkiga artiklar som ger en fylligare bakgrund till händelseförloppet i Istanbul:

İsmail Doğa Karate & Axel Gehring: “It started in Taksim Gezi Park
Jay Cassano: “The right to the city movement and the Turkish summer
Zihni Özdil: “Why the Gezi Park protests do not herald a Turkish spring (yet)”
Jussi Parikka: “Istanbul: Becoming People”
Libcom: “Istanbul Taksim Gezi Park is not about trees”
Libcom: “Impressions from Ankara: the Turkish protest movement“

Motståndet formerade sig mot ett kommunalt projekt för s.k. stadsförnyelse. Ett av Istanbuls få gröna andningshål skulle förvandlas till ännu ett stort köpcenter, till råga på allt inhyst i en återuppbyggd kopia av osmanska militärbaracker. Protesten riktar sig alltså både mot “den hänsynlösa kommodifieringen och rationaliseringen av stadsrummet, liksom mot AKP:s politik för (neo-osmansk) islamisering”, skriver İsmail Doğa Karate & Axel Gehring. “Rätten till staden” var en central paroll för de grupper vars mobilisering mot parkskövlingen snabbt eskalerade under de sista dagarna av maj 2013. Jay Cassano ger en bra bakgrund:

The shopping mall is only one component of a plan to entirely redesign Taksim Square into a more car-friendly, tourist-accommodating, and sanitized urban center. /…/
Taksim Square is the heart and soul of Istanbul. It is common sense to Istanbulites that if a revolution is to come to Turkey, it would begin in Taksim. Protests are regularly held in the square, and issues run the full gamut of concerns of Turkish citizens: LGBT equality, recognition of the Armenian Genocide, an end to the Kurdish conflict, an end to military conscription, economic justice, and more. In 2011, there was a massive one-day protest in support of a free and open internet that drew upwards of thirty thousand people.
Taksim is also home to a massive May Day protest every year, in part a response to the Taksim Square Massacre on May Day 1977. /…/
The new Taksim will eliminate mass pedestrian entrances from all sides in favor of car tunnels, making it an impractical site to protest and congregate. In short, it will be reduced to a photo-op for tourists who pass through for five minutes and then continue on with their tax-free shopping.
Another key launching point was the planned construction of a third bridge crossing over the Bosphorus in Istanbul. Ground broke on construction of the third bridge on the first day of the protest and was one of the main concerns expressed by protesters, even though they were occupying Gezi Park and not the bridge construction site.

Stadsutveckling i Istanbul betyder alltså att befintliga samlingsplatser och bostadskvarter jämnas med marken, till förmån för köpcenter, turistinrättningar och lyxbostäder. Kort sagt: gentrifiering.

Det sägs att kravallerna betyder att Istanbul nu kan räknas bort som kandidat till OS år 2020. Detta får räknas som en betydelsefull delseger för demonstranterna att de slipper ett utbrott av olympofascism!

Zihni Özdil skriver:

Like all Prime Minister Erdogan’s recent gentrification projects, development plans for Gezi Park were meant to enrich companies tied to the ruling AKP party, and to maintain Turkey’s GDP growth by stimulating consumption fueled by a credit card, rather than, real income boom.
/…/
Erdogan’s vision of Turkey is one full of citizens who piously pray in the country’s ubiquitous mosques and then go shopping at one of its equally ubiquitous malls, which are frantically being built in urban areas.
As long as the imports, credit card, and debt-driven Turkish economic bubble remains intact, the government will continue to pursue these and other neoliberal policies to the great praise of western think-thanks, private equity firms, and politicians who all repeat the fallacy of the ‘Turkish [success] model’.
Notwithstanding these neoliberal economic policies, Erdogan is still extremely popular among Turkey’s poor and working people in both urban and rural areas.
Most western observers have missed this crucial fact and are, therefore, quick to enthusiastically compare the Gezi Park protests with the ‘Arab Spring’.

Jag vill sticka in en hastig tanke: Erdoğan (Turkiet) påminner allt mer om Orbán (Ungern), som i sin tur påminner allt mer om Putin.

Åter till Zihni Özdil:

Mass labor protests, like those that preceded and directly influenced the April 6th movement in Egypt, are largely absent from Gezi Park. Disenfranchised, jobless youth from the slums have generally stayed away from the demonstrations so far. Pious girls with headscarves who want more liberties are also absent.
As long as these girls in headscarves, mechanics, poor vendors, construction workers, and jobless Anatolian youth are not protesting in Taksim Square, a comparison with Egypt’s Tahrir Square is misplaced.
The youth demonstrating in Gezi Park and in solidarity protests in secular bastions across Turkey hail from several groups opposing Erdogan. Nevertheless, young people from the country’s mainly upper-class, secular ‘white Turk’ social strata are the key driving force.
In this sense, these demonstrations represent one of the last convulsions of the old ‘secular’ elites, who have been waging, and losing, a bitter battle against the rising Anatolian nouveau-riche that make up Erdogan’s AKP.

Min känsla är att Zihni Özdil nog ändå har en alltför stark slagsida mot det politisk-nationella i sin analys. Jussi Parikka noterar:

Besides internally about Turkey, the events reveal a lot about the logic of capital: it benefits from authoritarian state measures and tight security controls. /…/
In any case, the question ”Occupy or Tahrir” is actually: what is the specific case of Turkey? Besides revealing details of more global trends of how capitalism enjoys authoritarian regimes (see Zizek on this point) it demands the continuous question of what then is happening specifically in Turkey.
Discussing with my friends in Istanbul, one thing popped up when they narrate the events of the past days: even they, participating, just don’t know everything. They are not sure how things will develop, but they remain hopeful. There is a sense of momentum and an affect that binds across groups, but also the question “who are we”, referring to the protestors, is an open one.

Visst finns det gott om argument för att Taksim inte är Tahrir. Desto bättre! En s.k. revolution av tunisiskt, libyskt eller egyptiskt snitt är inget ideal att upphöja.

Ubuntu.se: How to get gorgeous looking fonts on ubuntu linux

2013-06-02T09:13:00+00:00

Fonts on Linux

Fonts on linux have long been an issue due to various reasons like the BCI patent by Apple, lack of free quality fonts etc. However over time things have changed and now its possible to get your linux system fonts look as good as, or even better than a mac or windows 8 as far as fonts are concerned. In this post I am going to show you couple of simple tricks that can make the fonts of your linux system look amazing!!

However first there are a couple of things to know about how the tricks work. We are mainly going to do 2 things. First is, get better fonts for the system. Second, we are going to tweak the ".fonts.conf" file in the home directory. The ".fonts.conf"

Påvels blogg: Sveriges första UFO-observation?

2013-06-01T14:41:33+00:00

Då man läser äldre texter kan man ibland anlägga perspektiv som inte var möjliga för författaren. Ett sådant exempel är då Götiska förbundets skriftvårdare Jacob Adlerbeth år 1821 var på hemväg från ett besök hos den berömde skalden och göten Esaias Tegnér i Lund. Den 26:e augusti skrev Adlerbeth i sin dagbok:

Till Svenarum anlände jag klockan ½ 10, vid högst kylig väderlek. Jag hade der ett dåligt nattläger. Nyss inan jag gick till sängs såg jag i nordvest en stor eldkula med guldgult sken framblossa och inom ett ögonblick försvinna.

Är detta månne den första dokumenterade UFO-observationen i Sverige? På Adlerbeths tid fanns inte termen UFO:n så han hade inget namn på eldkulan han såg.

Besöket hos Tegnér hade urartat till ett episkt fylleslag av götiska dimensioner. Adlerbeth hade drattat på ändan och reste hem bandagerad. Han var dessutom rädd för att bli efterlyst för springnota (fyllenota?) eftersom han hade varit medvetslös då han lämnade Lund och inte hade kunnat betala sin betjänts värdshusräkning. Givetvis var betjänten oumbärlig, annars hade Adlerbeth inte kommit hem.

Tegnér hade haft lika roligt. Han kollapsade och blev sängliggande med en elakartad ”inflammation” i levern under mer än en månad efter Adlerbeths besök.

Huruvida dessa omständigheter har bärighet då man bedömer Adlerbeths och andras UFO-observationer låter jag vara osagt. Det är hur som helst mycket intressant att ge gamla texter ny mening och Adlerbeths dagbok är en guldgruva för skandaler, skvaller och hur man levde under tidigt 1800-tal!

Ubuntu.se: 10 Linux Distributions and Their Targeted Users

2013-06-01T05:33:00+00:00

Do you know from where does the power of Linux comes from? Well Linux is getting richer everyday with the presence of so much distros and every distro possessing a large group of users and developers working voluntarily on the project. Linux distributions come in all shapes and sizes, and they’re aimed at addressing every conceivable need. This article aims at briefing why a certain distro exist, who are the targeted user of the distro, and what special features it has as compared to its’ counterpart.

Read Also : 10 Top Linux Distributions of 2012

Ubuntu.se: One Small Step for NASA, One Giant Leap for Open Source

2013-05-31T11:58:00+00:00

"When you really need performance/weight as in the space program, who are you going to call: an OS designed by salesmen in secret and in league with hardware suppliers," asked blogger Robert Pogson, "or an OS designed by computer geeks trying hard in the open to get the last bit of performance and reliability out of hardware?"

"Space: the final frontier." These may be the opening words of the Star Trek series so loved by geeks far and wide, but lately, they've been on the tip of more Linux bloggers' tongues than ever.

Why? Because Linux recently scored a major

Copyriot: Vem censurerar Megafonen?

2013-05-31T11:20:51+00:00

Frågan om nätfilter på arbetsplatser och skolor förtjänar att lyftas på nytt. Nyss uppmärksammade @ozonist (Marcus) en sak:

Intressant att megafonen.com är spärrad på min arbetsplats och klassad som “violence/hate/racism”.

Än mer intressant att de inte var spärrade förra veckan. Någon har alltså lagt till http://megafonen.com på någon slags lista sedan dess.

Föra upp ngt på spärrlistor gör vi inte själva, utan det är ngn förment analytiker på ett säk-företag som gör (typ). Drabbar alltså många. Demokratiproblem, någon?

Det konstaterades att megafonen.com för tillfället inte verkar finnas i det populära censurfilter som kallas McAfee Smart Filter. Men enligt Marcus är det troligen företaget Sophos som lanserar censurfilter till hans arbetsplats.

Finns det någon annan som sitter på en arbetsplats eller skola där Megafonen.com är spärrad? Kan det bekräftas vilket företag som är ansvarigt? Några idéer kring hur det konkret går till när en svensk politisk grupp blir censurerad på grund av “våld/hat/rasism”?

Uppdatering 19.30: Kalmar läns landsting blockerar Megafonen. Det har också noterats att man däremot kommer in på Avpixlat.

Wikimedia Sverige: Idag är sista möjligheten att delta i Wiki Loves Public Art 2013!

jopparn — 2013-05-31T10:30:17+00:00

Fotograf på Medelhavsmuseet. Foto: Einarspetz. Licens: CC-BY-SA.

Idag hoppas vi att många av er som tagit fotografier på våra museer passar på att ladda upp dem på Wikimedia Commons. Kl 23.59 i natt måste nämligen tävlingsbidragen till Wiki Loves Public Art 2013 vara uppladdade! Det finns inga platsbrist på Wikimedia Commons, så ladda upp alla bilder du tycker blev okay! Ditt bidrag och deltagande är vad som gör tävlingen framgångsrik!

Nästa år hoppas vi här på Wikimedia Sverige, som tillsammans med Europeana är initiativtagare till tävlingen, organisera tävlingen i ännu fler länder och på ännu fler orter så håll ögonen öppna!

Information om hur du kan delta hittar du enklast på webbplatsen för den svenska tävlingen.

Vi har haft en fantastisk slutspurt i Wiki Loves Public Art de sista dagarna! Ta gärna en titt på vår sida med spännande statistik om tävlingen och titta på alla de fantastiska foton, på de över 2 000 olika konstverk, som har laddats upp under tävlingen.

Jag ser fram emot att se dina bilder!

John Andersson

Wikimedia Sverige

Karl XIII på Göteborgs konstmuseum är en av alla vackra bilder som laddats upp från Sverige. Foto: Boattail. Licens: CC-BY-SA.

Internationell koordinator för Wiki Loves Public Art

Ubuntu.se: Mark Shuttleworth gives up dream of Ubuntu toppling Windows

2013-05-30T18:00:00+00:00

Shuttleworth closes Bug #1, says Windows was defeated by iOS and Android.

When Canonical founder Mark Shuttleworth began shipping Ubuntu nine years ago, he created "Bug #1." Its title was "Microsoft has a majority market share," and Shuttleworth said "[t]his is a bug which Ubuntu and other projects are meant to fix."

Today, Shuttleworth has declared the bug "closed," but the bug wasn't fixed as a result of Ubuntu's popularity. It was fixed by the rise of iOS and Android. As for Ubuntu, Shuttleworth now says, "it's better for us to focus our intent on excellence in our own right rather than our impact on someone else's product."

Shuttleworth

Påvels blogg: Gör en jordglob i GIMP

2013-05-30T10:12:05+00:00

Som alla vet är Skåne den största och bästa delen av Sverige. Tyvärr syns inte detta alltid på kartor och jordglober. Detta går att rätta till med GIMP.

Som underlagskarta har jag använt en Skånekarta från Wikipedia. Jag har tagit bort en del oväsentliga områden i norr (södra Norrland) och gjort den blå bakgrunden större. Man bör även se till att bilden är lika stor i x- och y-led, alltså kvadratisk, annars kan det se konstigt ut då den hamnar på ett klot.

En kvadratisk underlagskarta passar bäst för att placeras på en jordglob. Den väl tilltagna blå bården gör att landmassan hamnar i fokus på klotet

Nu kan man göra en jordglob i GIMP:

1. Gå till: Filter -> Mappa -> Mappa till objekt och välj Mappa till sfär. Man får upp en dialogruta.

En transparent bakgrund gör klotet mer lättplacerat på andra bilder. Om man skapar en ny bild kan man fortsätta använda underlagskartan till andra projekt eller om man behöver ändra inställningarna

Bocka för Transparent bakgrund och Skapa ny bild. Genom att klicka på Förhandsgranska till höger ser man hur jordgloben kommer att se ut.

2. Under de andra flikarna ställer man in ljussättning och lutning. Man kan behöva experimentera ett tag innan allt blir bra.

Under fliken Ljus påverkar man ljussättning. Det gör att klotet verkligen ser ut som ett klot

Under fliken Orientering påverkar man lutning, rotation och position. I detta fall har jag hoppat över fliken Material där man kan påverka klotets textur

Då allt ser bra ut klickar man på OK och GIMP skapar jordgloben.

3. Jordgloben har onödigt stor genomskinlig bakgrund. Den tar man bort med Bild -> Autobeskär bild.

Nu ser jorden ut som den borde!

Färdigt! Nu ser världen ut som den borde (eller egentligen gör…)!

Naturligtvis kan man använda andra kartor eller bilder för att föra över på en jordglob eller sfär. En platt bild behöver inte förbli platt utan kan användas för avancerade 3D-effekter.

Copyriot: Anteckningar om Långdistanslinjen

2013-05-30T09:27:00+00:00

Krise, Kritik und Körperkultur. Löpningens politik togs upp i en rätt udda artikel på Expressens kultursida, där liberalen PM Nilsson agerar flåsande spökskrivare åt socialisten Göran Greider. Detta resulterar bland annat i en djärv tes om kris och kroppskultur:

Löparboomen i västvärlden ligger i perfekt fas med finanskrisen. Ju lägre tillväxt desto fler barfotalöpare och långlopp och svällande maratontävlingar. Att sätta den ena foten före den andra känns plötsligt som något värdefullt. Att springa långt när världen rids av kortsiktiga räddningspaket är att bygga något beständigt. En vänsterrörelse? /…/
Att springa långt är en planekonomi, en övning i hållbarhet. Du får inte överskrida den hastighet du har bestämt, du ska hålla ett jämt tempo, aldrig, aldrig börja gå, som en tung arbetsdag, en bestämd takt och den välförtjänta vilans sötma i slutet av dagen.

Nej, här ballar det ur i ett ganska så problematiskt hyllande av en förment arbetarkultur. Låt oss backa ett par steg.

Vad som skett med västvärldens kroppskultur under de senaste fem krisåren är en intressant fråga. Då gäller det nog först att historisera kroppskulturen: hur såg den ut under nollnolltalets, nittiotalets och åttiotalets bubbelår? Sedan kan man fråga sig hur den förändrats.

“Home training is killing the fitness industry – and it’s free“; en fin paroll, men är vi där? Gå ett varv i valfri svensk stad och du ser troligtvis minst ett nyöppnat gym. Helt i linje med samtidens finansialisering handlar det om att sälja abonnemang och såvitt jag har förstått är verksamheten extremt profitabel.
Att jogga/löpa kan vara ett rimligt alternativ till att köpa gymkort för att springa i en maskin. Även om det finns en löpningsindustri med oräknerliga varor att kränga, finns det tillräckligt med allmänningar i skog och på gator för att tillåta gratis motion. Det krävs inte mycket mer än skor – och tid.

Göran Greider får gärna återkomma med en vässad långdistanslinje, formulerad i egna ord. Gärna med lite mer om tidsaspekten. Tills vidare gör jag ett eget försök.

Långdistanslinjen i tre punkter

1. Träna aldrig
Nuförtiden får man inte motionera utan att det ska kallas för “träning”. Vi måste vägra ta del i detta motbjudande språkbruk.
Träning syftar på en instrumentell aktivitet, vars syfte är att uppnå ett visst resultat vid senare tillfälle (t.ex. en tävling). Detta är vad Nilsson/Greider vurmar för genom en skum analogi med oplanekonomi. Detta är vad jag vänder mig mot.
Motion är ett mycket bredare begrepp. Här förutsätts ingen åtskillnad mellan mål och medel. Kroppsrörelsen kan t.ex. syfta till att få en stund att tänka ostört, titta på naturen och sedan sova bättre. Långdistanslinjen bör handla om motion – inte om träning.

2. Köp ingen skit
Skor är bra om man ska springa. Inget mer behövs. Du har redan alla kläder.

3. Använd inga mätinstrument
Viktigast av allt är att inte dras in i ett sifferberoende. Ta inte tiden! Undvik därför att kolla på klockor i anslutning till ditt springande. Se till att ha en luddig uppfattning om hur långa sträckor du tillryggalägger. Snabbt eller långsamt är något du själv kan känna, eller öva dig i att känna.
Absolut förkastligt är att springa runt med en smartphone utrustad med särskilda appar som registrerar allt via GSM. Om du känner ett behov av detta gör du troligtvis bättre i att stanna i soffan och spela tevespel (vilket är minst lika trevligt). Lämna all elektronik hemma, så elimineras risken att du gör bort dig fatalt genom att låta dina vänner spammas av RunkEeper.

Svenska Linuxföreningen: SSLUG's grillfest flyttad

2013-05-29T20:02:27+00:00

Den tidigare annonserade grillfesten den 1 juli som SSLUG står för har blivit flyttad.

Ubuntu.se: Linux Mint 15 “Olivia” released!

2013-05-29T18:53:00+00:00

Clem skriver:

The team is proud to announce the release of Linux Mint 15 “Olivia”.

Linux Mint 15 is the most ambitious release since the start of the project. MATE 1.6 is greatly improved and Cinnamon 1.8 offers a ton of new features, including a screensaver and a unified control center. The login screen can now be themed in HTML5 and two new tools, “Software Sources” and “Driver Manager”, make their first appearance in Linux Mint.

New features at a glance:

Ubuntu.se: Mint 15: Today's best Linux desktop (Review)

2013-05-29T09:25:00+00:00

Summary: Mint isn't just an outstanding Linux desktop, it's the best new desktop operating system of any kind available now.

As the years roll-by, every new update of Linux Mint impresses me more. Other desktop operating systems, such as Microsoft's Windows 8 may abandon the tried-and-true windows, icons, menus, and pointer (WIMP) desktop metaphor. Others, such as Ubuntu with Unity try to keep some of the WIMP interface

Linuxnyheter: Humble Bundle 8 har öppnat ymnighetshornet

2013-05-29T03:36:19+00:00

Det var inte längesedan förra Humble Bundle, men nu har portarna öppnats för nästa, dubbad nummer 8. Uddafågeln den här gången är Dear Esther, som inte ännu går att köra direkt i Linux utan behöver CrossOver/Wine för att funka. Enligt uppgift är dock en Linux-port på gång. I övrigt innehåller paketet Little Inferno, Awesomenauts, Capsized och Thomas Was Alone. Betalar du mer än genomsnittet får du med Proteus och det svenskutvecklade Hotline Miami. Som vanligt får man Steam-nycklar med på köpet.

Kuriosa: Just nu leder Minecraft-utvecklaren Markus Persson betalningsligan med sina 5000 dollar.

Relaterade artiklar:

Debian 64-bit äntligen populärast

Barclays Bank sparar miljarder med eget moln och öppen källk...

Linuxnyheter söker fler artikelförfattare

Ubuntu.se: What are Browser Cookies and Why You Should Turn On the “Do Not Track” Mode

2013-05-28T17:36:00+00:00

Did you notice that while surfing the web, that advertisements you seen sometimes appear to be eerily specific to your personal preferences? This is no coincidence. There is a behavioral tracking action working in the backend. Advertisers where advertisers track your movement in the Web and show you ads that you might be interested in. These tracking are made possible with cookies. There is a growing concern that websites that utilize browser cookies pose a threat to personal privacy and are eroding our basic liberties. This has led users to adopt the “Do Not Track” (DNT) mode which is available in most web browsers. This article will explain what the browser cookies are, how they and discuss DNT feature in more depth.

What are browser

Linuxnyheter: Ett till storspel till spelsugna Linuxanvändare

2013-05-27T16:53:51+00:00

Legendariska Sega har utannonserat ett spel för Linux med utvecklare Sports Interactive. Spelet är Football Manager 2014 och kommer att utvecklas nativt för Linux med måldistribution Ubuntu 12.04.

Det finns ännu inte så mycket information om spelet mer än att det kommer att distribueras via spelplattformen Steam. Ett köp ger dig även tillgång till Mac och Windows versionerna av spelet vilket kan anses vara en fin gest ifrån Sega och Sports Interactive. Spelet sägs stödja crossplay (samspel) mellan dessa operativsystem.

Läs mer här.

Relaterade artiklar:

Linux Steam Beta redan 0,8% av totalen

Fedora 18 är (äntligen) släppt!

Kollaborationsplattformen Kolab 3.0 ute nu!

Wikimedia Sverige: Erfarenheter från praktikplats som Administrativ assistent

steelf — 2013-05-27T14:31:07+00:00

Efter att nu praktiserat som Administrativ assistent på Wikimedia Sveriges kansli halvvägs av totalt nio veckor fram till midsommar vill jag förmedla lite erfarenheter och reflektioner.

Efter ett mångårigt arbetsliv inom IT-området fram till 2011 behöver jag nu hitta fram till en nytt yrke vilket är en utmaning. Då jag har en administrativ ådra har jag sedan en tid tillbaka inriktat mitt jobbsökande mot yrkesområdet Administrativ assistent och som ett steg på vägen sökte jag den här praktikplatsen. Wikimedia kändes som en spännande organisation att praktisera hos och då en praktik oundvikligen innebär gratisarbete så känns det mer rätt att genomföra praktiken i en ideell organisation som Wikimedia. Sedan några år tillbaka så har jag också intresserat mig för arbetet inom ideella organisationer vilket resulterat i att jag sedan november förra året jobbar två eftermiddagar i veckan som volontär hos Svenska Freds, en annan ideell organisation där jag också arbetar med administration. Efter att tidigare ha arbetat för aktieägare och svenska staten på Posten känns det som ett lyft att arbeta för organisationer som arbetar för bra saker istället för ett vinstintresse. Utöver mitt intresse för ideella organisationer gillar jag bland annat resor, långpromenader och politik. Jag har tidigare också ägnat mig åt släktforskning och åt att lära mig en del spanska.

Några punkter vad som uppnåtts och erfarenheter från praktiken så långt:

jag har fått en inblick i Wikimedias verksamhet.
jag har fått erfarenhet av Linux som IT-arbetsplats och hur Wikimiljön fungerar.
jag lärt mig för mig nya saker inom det administrativa området.
att befinna sig på en arbetsplats skapar möjligheter rent allmänt.
viktigt att det tas fram en genomarbetad plan för praktiken innan/i samband med att den startas och att en avstämning sker efter nån/några veckor. Det så att praktikantens förväntningar kan mötas eller åtminstone läggas på rätt nivå och att han/hon får arbetsuppgifter.

Stefan Elfving

Copyriot: Krisen, del 106: Joseph Vogl om liberalismen

2013-05-27T13:56:34+00:00

Börjar posta läsanteckningar kring Das Gespenst des Kapitals, en uppmärksammad bok som utgavs år 2010 av den tyske litteraturvetaren Joseph Vogl. Jag vill beskriva boken som ojämn, men bitvis mycket insiktsfull, på ett suggestivt sätt. särskilt i fråga om den tidslighet som finansmarknaderna framavlar.
Författaren rör sig flinkt mellan olika vetenskaper och lägger sig i kristeoretiskt hänseende nära Hyman Minsky. Om vi måste etikettera detta, skulle det kanske bli som en postmodern hybrid: kritisk–borgerlig kristeori. Men det intressanta i boken är dess grundliga anslag.
Vogl frågar sig vad som gör att den moderna världen har en “ekonomi” – alltså samma fråga som Robert Kurz ställer ur sitt ultrakritiska perspektiv.

I analogi med teodicéproblemet myntar Vogl begreppet “oikodicé“. Det står för föreställningen om att “ekonomin” är ett självreglerande system som, alla kriser till trots, lyder en naturlag som går i riktning mot ett jämviktsläge.

Det var Bernard de Mandevill som i sin fabel om bina från 1700-talets början myntade begreppet “private vices, publick benefits“. Det står för en teori om egenintressets mekanik: Människan behärskas av låga lidelser, men i det stora håller lidelserna varandra i rörelse på så sätt att de balanserar ut varandra.
Kärnan av alla aktioner och passioner utgörs av något som man sedan 1600-talet kallar för egenintresset. Troligen har intressebegreppet först tagit form i den politiska filosofin, syftande på statens intresse. Därifrån har det vandrat in i den moderna samhällsteorin som utgår från att samhället finns till eftersom individerna har intressen som krockar med varandra. Helvetius uttryckte saken med följande ord: “Medan fysikens universum lyder under rörelsens lag, så lyder moralens universum under intressets lag.”

Michel Foucaults föreläsningar från 1978–80 utgör en viktig utgångspunkt för Vogls resonemang kring hur “ekonomin” blev en vetenskap:

Det borgerliga samhället, som utgör den ekonomiska människans livsmiljö, präglas av intransparens, regeras av en princip om osynlighet; det finns ingen god politiska aktör som genom överblick och insikt kan vilja och göra det allmännas bästa. Och just de egennyttiga intressenas blindhet, mer än någon klar- eller översikt, står som garant för en allmännyttig målsättning.
/…/
Prissystemet får i uppdrag att ersätta ett frånvarande centrum. Lika oavsiktligt som omedvetet garanterar det att en social ordning emergerar ur divergerande enskildheter. /…/
Med aningen grova begrepp måste man här tala om uppståndelsen av en liberal despotism. /…/
Vad som senare bara skulle kallas för “liberalism” formerade sig alltså först som en naturalism

(Ovanstående är läsanteckningar till kapitel två i Das Gespenst des Kapitals. Här fortsätter vi i tredje kapitlet.)

Nationalekonomins grundantaganden bygger inte på empiriska observationer av hur en verklig marknad fungerar. Dessa antaganden formulerades nämligen innan marknaden började fungera, hävdar Vogl. Nationalekonomin är till sin innersta kärna normativ, eller med Vogls ord: “Dess realism är prospektiv, den handlar om att fullända en virtualitet som finns i tingen och förhållandena.”

Konkurrensteorins metodologiska egenart består i att den endast kan bevisas genom förkastandet av alla empiriska bevis. Själva poängen med konkurrens är att aktörer utför oväntade handlingar med oförutsägbara följder, vilket negeras i det empiriska studiet av handlingar som faktiskt har ägt rum. Detta är den aprioriska argumentation som drevs av Friedrich Hayek i en programmatisk essä från 1968, åtminstone som denna refereras av Vogl.
Hayek tänkte sig en spontan ordning, katallaxi

, som inte orienterar sig mot något ändamål men som ändå präglas av en allmän ändamålsenlighet. Det rör sig kort sagt om den osynliga handen, uppdaterad till ett cybernetiskt system av negativ återkoppling.

Ekonomisk vetenskap måste utgå från ett postulat om jämvikt. Varje avsteg därifrån skulle betyda att det inte längre är fråga om en rent ekonomisk teori.

En “teori” om den rena ojämnvikten vore lika huvudlös som idén om ett system utan koherens, eller som en axiomatisk definition av oförnuftet.

Vogl menar att ekonomin som vetenskap uppvisar “en teoretisk resistens” gentemot ett grundläggande faktum. Detta faktum är att en verkligt existerande kapitalism förutsätter handel med krediter, sannolikheter och profitutsikter, “alltså en handel med tid, som inte längre låter sig återöversättas till elementära förhållanden av utbyte och utjämning.

Joseph Vogl bäddar här för en postmodern tes om finansväsendets frikoppling från den s.k. realekonomin, fast utan några illusioner om att en obefläckad realekonomi någonsin kan existera på egen hand, utan finansiell uppbackning. Här finns invändningar att göra, men säkert också en rad spännande avvikelser. Läsanteckningarna fortsätter i ett senare inlägg.

Ubuntu.se: 20 Advanced Commands for Middle Level Linux Users

2013-05-27T09:04:00+00:00

You might have found the first article very much useful, this article is an extension of the 20 Useful Commands for Linux Newbies. The first article was intended for newbies and this article is for Middle-Level-User and Advanced Users. Here you will find how to customise search, know the processes running guide to kill them, how to make your Linux terminal productive is an important aspect and how to compile c, c++, java programs in nix.

Ubuntu.se: How to Install Missing Quantal Features in Ubuntu 13.04 (Raring Ringtail)

2013-05-26T09:20:00+00:00

Ubuntu 13.04 (Raring Ringtail) didn't get as good a response as the previous Ubuntu release (Ubuntu 12.10 ‘Quantal Quetzal’) did. One of the main reasons for this was that Ubuntu 13.04 came with features that weren't as exciting as its previous iterations. However, that doesn't mean that Raring wasn't worth upgrading. In fact, if you are a Quantal user, switching to Raring is highly recommended as the release packs in many improvements to the Unity interface, and yes, a whole new set of wallpapers as well.

Apart from changes to the Unity interface,

Ubuntu.se: Ubuntu's single platform SDK to be ship shape by October

2013-05-25T08:59:00+00:00

The Ubuntu SDK that will allow developers to build apps that can run across phones, tablets and desktop PCs should be mature enough to build most applications by October this year, it was revealed yesterday.

When it is complete the Ubuntu SDK, released in Alpha earlier this year, will allow developers to use the same code base to create apps that run on Ubuntu across multiple form factors. It ties in with the plans by Canonical, the organisation which develops Ubuntu with the community, for Ubuntu to be

Copyriot: Tyst i fildelningsfrågan

2013-05-24T23:42:51+00:00

Kriget mot fildelningsnätverken rasar för fullt. För några år sedan omgavs detta krig av ett ständigt tjatter. Nu är det tystnaden som är öronbedövande. Inte bara i fråga om domännamnskriget är det tyst. Lika påfallande är frånvaron av diskussion om att Riksåklagaren vill ha ett prejudikat om att fängelse finns i straffskalan för vanlig fildelning.

Fredrik Edin skriver i veckans Arbetaren:

En man som laddat ner och delat ett sextiotal filmer, bland annat Harry Potter, dömdes till 160 dagsböter i hovrätten. Riksåklagaren tycker att mannen borde fått fängelse och vill att Högsta domstolen prövar fallet. I sin ansökan hävdar RÅ för övrigt att illegal fildelning ofta är knuten till grov internationell organiserad brottslighet och används för att finansiera terrorism.
/…/
Ett av skälen till att RÅ vill ha fängelsestraff är att det öppnar möjligheter för polis och åklagare att använda tvångsmedel som exempelvis husrannsakan när de utreder liknande brott. Det får de inte göra om brottet bara ger böter.

Detta handlar alltså inte främst om att “vanliga fildelare” ska riskera fängelse, utan om att utvidga möjligheterna till godtyckliga husrannsakningar. Och husrannsakningar får betraktas som ett straff i sig – särskilt när polisen har en obegränsad rätt att hålla datorer i beslag. Förr eller senare kommer fildelning att användas som ett svepskäl för polisiära trakasserier riktade mot människors hem – om Riksåklagaren får sin vilja igenom.

Artikeln i Arbetaren förmedlar intrycket att “fildelningsbrott” tidigare bara kunnat ge böter, men ett antal husrannsakningar mot misstänkta fildelare har redan genomförts. Här handlar det snarare om att en dom i Hovrätten kan tolkas som en mildrad rättspraxis som gör det svårare att motivera husrannsakan i fall som dessa. – något som poängteras av Gustav Nipe.

Men trots att kriget mot fildelningen rasar vidare, är det nästan ingen som tagit detta tillfälle i akt att lyfta frågan. Knappt ens Piratpartiet har gjort det. Inte heller verkar det ha sagts ett knyst från Vänsterpartiet eller Miljöpartiet som tidigare var så pigga att framhäva sitt stöd till en avkriminalisering. Låt oss fortsätta diskussionen om varför det är så tyst!

Wikimedia Sverige: Filmer från Digikult-konferensen

Lennart Guldbrandsson — 2013-05-24T08:15:57+00:00

Wikipedia börjar få ett bra samarbete med arkiv, bibliotek och muséer. Sedan Liam Wyatt och andra startade mer organiserat fokus internationellt på kulturarvet för flera år sedan har Wikimedia Sverige startat samarbeten med Centralmuseerna, och har haft en Wikipedian in Residence, skapat en handbok för ABM-sektorn, och föreläst vid ett otal konferenser. Vi har till och med en person som är anställd för att ta kontakter med ABM-sektorn, vi har en person som är anställd för att underlätta större uppladdningar av bildmaterial – och vi har ett strålande samarbete med Europeana, den stora europeiska kulturarvssamlingen.

Omslaget till Kulturskatter på nätet, version 2. Ladda ner hela broschyren genom att klicka på bilden.

Nu kommer nästa steg i det här. Under april ägde konferensen Digikult rum. Namnet är en sammanslagning av orden ”digitalt” och ”kulturarv”. Tanken var att skapa en praktisk konferens – d.v.s. en konferens där deltagarna skulle kunna ta med sig det föreläsarna talade om och direkt efteråt implementera det i sina egna organisationer. Mindre snack, mer verkstad, helt enkelt. Konferensen anordnades i ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Regionarkivet, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västarvet och Kultur i Väst.

I samband med Digikult kom också den nya versionen av Kulturskatter på nätet, se bild här bredvid. Ladda gärna ner.

Nu har äntligen filmerna därifrån lagts upp. Kultur i Väst filmade och har lagt upp dem på YouTube. Jag har sedan lagt dem i en spellista på YouTube så att det ska vara enkelt att se dem i rätt ordning. Det är sammanlagt 20 filmer som tillsammans tar drygt 8 timmar att titta igenom. De är väl värt att titta igenom allihop, men eftersom jag vet att många inte har 8 timmar över vill jag särskilt lyfta fram följande filmer:

1. Inledningen av landshövdingen Lars Bäckström - både underhållande och positiv. Inte minst var han hänförd över hackathonet

2. Peter Krantz om öppna data – satte tonen för konferensen

3. Karin Nilsson om Livrustkammarens öppna bildarkiv – som var mer pro-Wikipedia än jag hade vågat säga åt henne att vara

4. Kajsa Hartig om sociala medier och kulturarv – som råkade använda en bild som jag nyligen hade gjort om digitalisering utan att veta att det var jag.

Men det finns många andra som pratade intressant. Jag själv var lite för splittrad för att göra en bra föreläsning, och lyckades förolämpa en duktig Wikipedia-användare när jag skulle försöka skämta. (Det har jag bett honom om ursäkt för.)

Slutligen, vi hade nyligen ett slutmöte om Digikult. Vi diskuterade då bland annat om det kommer att bli en uppföljare. Vi vill naturligtvis, men återkommer med besked. Men det har redan kommit mycket positiv feedback och jag vet att det kommer ske saker i kölvattnet av det här. Vad det blir återkommer jag till så småningom.