Preload lägger program som man använder ofta i minnet för snabbare uppstart. Preload finns för alla Linux-distributioner och så även för Ubuntu. Vad den faktiskt gör kallas för adaptive readahead daemon ( för den som vet vad det är.) Jag själv använder ofta programmet LMMS och den laddas faktiskt snabbare nu.

av littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) den February 03, 2012 14:40
Lördagen den 4 februari ordnas det demonstrationer mot ACTA på flera platser runt om i landet. Piratpartiet kommer att delta för att visa sitt stöd i kampen mot ACTA.
Hur ska arkiv, museer och bibliotek hantera upphovsrätten för vårt kulturarv i den digitala åldern?
Det finns många krångliga frågor om upphovsrätt i den digitala åldern för ABM-sektorn. Till exempel:
* När är det okej att digitalisera ett verk där skaparen är okänd?
* Får man ny upphovsrätt på ett verk som man digitaliserar?
* Hur tjänar man pengar när man lägger ut sitt material gratis på nätet?
Det är inte alltid så lätt att hitta svaren i upphovsrättslagen, och många organisationer väljer därför att vara så restriktiva som möjligt. Men är det vad allmänheten behöver och betalar för? Enligt den nya nationella strategin för digitalt kulturarv ska alla statliga institutioner ha riktlinjer och mål för sin digitalisering, men även andra aktörer i ABM-sektorn funderar på de här frågorna..
Nu har du chansen att vara med att påverka hur kulturinstitutionerna ska hantera de här frågorna framöver. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige kommer under våren att framställa en handledning för arkiv, bibliotek och museer, och vi vill att så många som möjligt från ABM-sektorn deltar. Vilka frågor är viktiga för din organisation? Vad har ni för lösningar? Vad har ni för dåliga och bra erfarenheter? Handledningen kommer senare att bli central i en nationell upphovsrättspraxis för ABM-sektorn.
Vårt första möte äger rum fredagen den 24 februari kl 13.00 i Nordiska museets lokal ”Stallet” på Rosendalsvägen 7 i Stockholm. Kostnad: ingenting alls. Max 30 platser. Intresseanmälan sker senast den 17 februari till Lennart Guldbrandsson via epost: lennart@wikimedia.se. Vi bjuder på fika. Företrädare för regeringens samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital tillgängliggörande av kulturarvet, DigiSam, kommer att närvara vid mötet.
Läs mer om handledningen på: http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:GLAM-vitbok.
Pogo är antagligen den snabbaste och enklaste musikspelare för Linux på marknaden. Den är särskild anpassat för användare som brukar organisera musikfiler i playlists och mapp-strukturer.

Programmet har stöd för många format som t.ex. Ogg Vorbis, MP3, FLAC, Musepack, Wavpack, and MPEG-4 AAC. Pogo är en ombyggnad av Decibel Audio Player. Hur installerar man Pogo 0.5 i Ubuntu ?
av littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) den February 02, 2012 14:34
Folk jobbar fortfarande med Conky och jag måste säga att det finns enastående lösningar och resultat. Som den här t.ex. Efter ett tips från WebUpd8.

av littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) den February 02, 2012 02:40
På lördag den 4 februari kommer det att demonstreras mot Acta runt om i landet. Mer info om tid och plats finns på respektive demonstrations Facebook-sida:
Jag ville bara tipsa om en samling indikatorer som kan användas. Dom syns alltså uppe i panelen. På sidan finns även installations-anvisningar.

av littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) den February 01, 2012 15:17
Referenshanteraren och forskningsverktyget Zoteros nya version, 3.0 med många nya funktioner och förbättringar är färdigt och går att ladda ner på Zoteros hemsida. Zotero är gratis och en bättre referenshanterare och forskningsverktyg än till exempel EndNote.
Jag har inte fått Zotero att uppdateras automatiskt i Firefox på alla datorer än, utan installerat det manuellt från Zoteros hemsida. Jag antar att Zotero 3 är litet för nytt och kolliderar med Firefox som precis uppdaterats till version 10.
Zotero 3 går också att köra som ett fristående program utan Firefox. Man kan länka det till andra webbläsare som Chrome eller Safari och det är möjligt att utveckla stöd för fler.
(Uppdaterad 2012-01-03 med korrektur)
2010 publicerade säkerhetsforskarna Tao Xie och Dengguo Feng en artikel om att de funnit en kollision hos hasfunktionen MD5 mellan två meddelanden som bara är ett block stort.
En kollision innebär att två olika meddelanden ner dom används som indata till en hashfunktion ger samma hashvärde. MD5, precis som andra kryptografiska hashfunktioner delar upp ett meddelande i ett antal block med en fix storlek. För MD5 är blockstorleken 512 bitar. Innan Xie och Fengs artikel hade det presenterats kollisioner för meddelanden som är större än ett block. Detta är enklare då det ger utrymme för att bygga på ett meddelande med bitmönster som gör att en kollision uppstår. Men för ett meddelande som är exakt ett block finns inte den möjligheten. En kollision på ett block kräver att hashfunktionens förmåga att skydda mot att räkna ut indata från ett givet hashvärde har brutits. Hashfunktionen är inte längre en evägsfunktion.
Xie och Feng presenterade i sin artikel två meddelanden på exakt 512 bitar som gav samma hashvärde:
Det Xie och Feng däremot inte gjorde var att berätta hur dom lyckats skapa sin kollision. Författarna hänvisar till att dom av säkerhetsskäl stoppats från att berätta hur dom gjort. Dom skriver:
Today, in the last month (Dec,) of 2010, we have to make public a result of our 1-block collision attacks on MD5 in Table 1 as below, which was actually
obtained at the beginning of 2010, but for security reasons, the techniques are not allowed to be disclosed at the moment.
Intressant nog utmanar istället Xie och Feng sina kollegor i världen att återskapa deras resultat genom att hitta ett annat par av meddelanden ned en storlek på ett block som ger en kollision i MD5:
Here, we are calling for a challenge to the cryptology community that, any one who first gives a new different 1-block collision attack on MD5 will win 10,000 US dollars (about 50,000 RMB in Chinese Yuan) as a reward for his (her) excellent work. This call for challenge will be ended on Jan 1st, 2013. This announcement’s first affiliated unit will be responsible for this amount of reward when a new different 1-block collision attack is received and verified.
Det som hänt nu är att Marc Stevens ser ut att vara den första att möta utmaningen. I en artikel publicerad 29 januari i 2012 presenterar Marc sina meddelanden och den kollision som detta ger:
Det första man kan lägga märke till är att det är andra meddelanden är de Xie och Feng använt. Notera även att det är två ställen i meddelandena som skiljer. I den första av dessa bytes är det bit två som växlat, 0×00 har blivit 0×02. I den andra byten är det bit åtta som växlat, 0×55 har blivit 0xd5.
Till skillnad från Xie och Feng tvekar inte Marc att berätta hur han gjort och i artikeln finns en redovisning av såväl bakomliggande teori och mekanismer samt den algoritm som Marc använt för att utföra sökningen av kollisionen. Enligt Marc skulle det med hans nya metod krävas 2**49.81, dvs ungefär 987 biljoner MD5-operationer för att hitta en kollision. Marc skattade att detta skulle ta maximalt fem veckors körtid, vilket innebär at han räknade med att kunna göra drygt 300 miljoner MD5-operationer per sekund. Detta var tillräckligt lite tid för att Marc skulle bedöma det som rimligt och startade därför sökningen. Med lite tur fick han träff efter tre veckor.
Skälet till att Marc lyckades och att MD5 är så svag är att lavineffekten hos MD5 är för svag och ojämnt fördelad över bitarna i det genererade hashvärdet. Lavineffekten innebär att en liten förändring av indata snabbt ska påverka många bitar i interntillståndet som i slutändan ger hashvärdet. Eller omvänt, varje bit i det genererade hashvärdet ska bero av många bitar i meddelandet. I fallet att meddelandet är lika stort som hashfunktionen innebär detta att varje bit i hashvärdet ska bero av många bitar i blocket. Tyvärr gäller inte detta för MD5. På grund av att den har så få iterationer sker inte en bra och jämn mixning. Vissa bitar i hashvärdet hos MD5 beror av väldigt få bitar. Detta kallas för en hashtunnel, ett begrepp och fenomen Vlastimil Klima presenterade 2006. Skillnaden i hur lavineffekten förklarar även den större varians jag fick för MD5 när jag gjorde bittester av hashfunktioner.
För den som själv vill pröva på att generera kollisioner hos meddelanden på enstaka block hos MD5 har Marc släppt ett program. Källkoden har Marc ännu inte släppts. Men koden, programmet, artikeln, meddelandena etc finns på Marcs egen sida.
Så vad är kontentan? Det första är att Xie och Fengs tävling har avgjorts och att Marc Stevens är att gratulera till ett bra utfört arbete. Förhoppningsvis får nu Xie och Feng chans att publicera information om hur dom gick tillväga. Att tvinga dom att hålla sin metod hemlig gav ett knappt års fördröjning av en publicerad metod. Att hemlighålla information om svagheter som ändå redan är kända har återigen visat sig inte vara en långsiktigt hållbar. Och någon får dessutom betala 10.000 USD.
För oss alla andra är väl detta bara ännu ett bevis på att MD5 inte skall användas och bör fasas ut till förmån för bättre hashfunktioner (exempelvis SHA-256). SHA-256 har inte bara fler iterationer och en bättre mixningsfunktion, den har även ett hashvärde på fler bitar – 256 bitar gentemot 128 bitar för MD5. Hashvärdet för MD5 är i dag så kort att det är inom gränsen för att praktiskt göra uttömmande sökningar och bygga upp tabeller med meddelanden och deras hashvärden, så kallade regnbågstabeller.
Striden om The Pirate Bay har rasat ända sedan 2006 och lett till fällande dom i både tingsrätten och hovrätten. Fallet är principiellt intressant på många sätt, ändå beslutade Högsta domstolen i dag att inte pröva Pirate Bay-målet.
– Pirate Bay-målet är principiellt viktigt och det är olyckligt att Högsta domstolen väljer att inte ta upp fallet, säger Piratpartiets partiledare, Anna Troberg. Hanteringen har redan från tillslaget i maj 2006 varit bristfällig och det hade varit önskvärt att Högsta domstolen tog sig an fallet.
Den som vill presentera Linuxdistrubutionerna Ubuntu, Kubuntu, Xubuntu eller någon annan av Canonicals *buntuvarianter, eller den som bara vill ha riktigt snygga bakgrunder till Impress, kan ladda ner ett paket med 30 bakgrunder härifrån. Klicka där på knappen källa eller source. Zipfilen är 10MB.
Acta - Anti-Counterfeiting Trade Agreement - är ett handelsavtal mellan EU, USA och flera andra länder som är tänkt att stävja handeln med kopior av till exempel märkeskläder och väskor. I avtalet har man även bakat in diverse olika åtgärder för att stävja delning av upphovsrättsskyddat material på nätet.
På Googles Gmailblog finns en beskrivning av ett nytt initiativ mot domänförfalskning (domain spoofing) kallar DMARC. Vid spam och annan icke önskvärd epost är det vanligt att mailen skickas från falska domännamn. Flera olika tekniker har sedan tidigare tagits fram för att stoppa detta – exempelvis Sender Policy Framework (SPF) DomainKeys Identified Mail (DKIM).
Domain-based Message Authentication, Reporting and Conformance (DMARC) bygger vidare på SPF och DKIM genom att tillföra en mekanism för organisationer i sina mail att tala om hur dom autenticerar sina mail och hur mail skall hanteras om autenticeringen inte är korrekt. Bland annat ger DMARC en möjlighet för mottagare att rapportera tillbaka till sändaren om den får mail som den inte litar på. En organisation som använder DMARC använder DNS för att berätta om hur dom avser att autenticera sin domän och policy för att hantera felaktiga mail. Exempelvis kan det se ut så här:
% dig +short TXT _dmarc.example.com.
”v=DMARC1\; p=none\; rua=mailto:dmarc-feedback@example.com\;
ruf=mailto:auth-reports@example.com”
Det finns en organisation skapad för att utveckla och marknadsföra DMARC skapad av bland annat Google. Ett av organisationens mål är att via IETF standardisera DMARC. Enligt organisationen används DMARC redan i dag, bland annat av Gmail, Facebook, LinkedIn och PayPal. På organisationens webbplats finns även specifikationen för DMARC om man vill titta närmare på hur det fungerar.
Jag lyckas dock inte hitta DMARC-policyn för Gmail/Google – bara att dom vill använda SPF. Vidare får jag inte organisationens webbplats, dmarc.org att svara på HTTPS (säker webbaccess). Och domänen dmarc.org verkar inte använda DNSSEC…
Ni har säkert märkt att jag inte har skrivit nya inlägg här, men på grund av olika operationer hade jag svårt för att använda mina händer. Men jag är på bättringsvägen och hoppas snart kunna publicera nya tips och tricks. Under tiden har jag skrivit en applikation för Android dvs mobila enheter med systemet Android. Det är en RSS läsare som presenterar flöden från urvalda svenska sidor. Det blev sedan ett samarbets-projekt med http://ubuntu.se . En internationellt version är redan "Under Construction" och alla våra appar kommer att uppdateras regelbunden

Ubuntu RSS Nyheter kan installeras på olika sätt. Antingen läser du in QR-koden ovan med din mobil och allting sker automatiskt, eller sök i Android Market efter Ubuntu RSS Nyheter och installera därifrån.
av littlejohn@ubuntu.se (Peter Forsberg) den January 30, 2012 02:24
För dig som är nyfiken på programspråket Python finns en bra bok kallad Python for Software Design, mer känd under namnet How to Think Like a Computer Scientist.
Tillsammans med Mark Pilgrims Dive Into Python och Dive Into Python3 [1] är den boken nog den bästa Pythonboken på nätet. (Dive Into Python är boken som verkligen fick mig att fastna för Python. Jag läste den över en natt och blev otroligt inspirerad av att börja använda Python. Något jag inte ångrat.)
Författaren till Python for Software Design, har nu gjort en till bok tillgänglig på nätet – Think Complexity.
Den nya boken handlar inte om Python i sig, utan om algoritmer och datastrukturer. Sökträd, databaser, grafer m.m. och det viktigaste – hur olika algoritmer skalar med storleken på problemet dom används för att lösa. Detta brukar kallas för beräkningsmässig komplexitet, eller bara komplexitet.
Jag har hunnit läsa delar av boken och tycker att den är väl värd att lösa. Samtidigt är det intressant att se hur datastrukturer och algoritmer som arbetar på strukturerna fortfarande är viktiga. Moderna språk som Ruby och Python inkluderar kraftfulla datastrukturer som hashtabeller, listor, databaser som fundamentala datatyper. Och det finns, hävdar jag (det är i alla fall min observation) en tendens att utvecklarna använder de verktyg som finns till buds istället för att fundera igenom vad applikationen/problemet kräver. I de flesta fall blir det dessutom tillräckligt bra och går fort (fortare) att få till en lösning med de inbyggda typerna.
Men genom att känna till andra strukturer – vilka problem dom är bra för att lösa och även hur man kan implementera strukturerna kan verktygslådan utökas. I fallet med Python kan det även vara bra att veta att många datastrukturer finns i Pythons extensiva standardbibliotek. Använder du Python och inte grävt runt i biblioteket har du gjort dig själv en otjänst, det finns otroligt mycket bra att lyfta in i din applikation med ett enkelt import-kommando.
Läs, lär och ha en trevlig helg!
(JoachimS)
Fotnot [1]: Mark Pilgrim har skrivit flera bra böcker i sin Dive Into-serie, bland annat om HTML5 – böcker Mark dessutom gjorde tillgängliga på nätet. I oktober förra året valde Mark plötsligt att ta bort sig själv och sina alster från nätet. Många undrade vad som hänt och ringde även polisen som lyckades hitta Mark välbehållen. Han hade helt enkelt bestämt sig för att han haft nog med Internet. Det finns ett antal speglingar av böckerna, vilket gör att dom ändå går att läsa. Och detta är i linje med de licensvillkor Mark hade satt på sina verk varför jag väljer att peka på dom.
Förra året låg Sverige på delad förstaplats på Reportrar Utan Gränsers lista över läget för pressfriheten runt om i världen. I år har vi rasat till en långt mindre hedrande tolfte plats. Orsaken är FRA-lagen.
– Jag är tyvärr inte förvånad, säger Piratpartiets partiledare, Anna Troberg. FRA-lagen har givit FRA befogenhet att massavlyssna hela det svenska folket. Det betyder att meddelarskyddet i realiteten har upphört att fungera.
Alla EU-länderna skrev igår under Acta-avtalet, även Sverige. Undertecknandet av avtalet har omslutits av hemlighetsmakeri och inte föregåtts av den öppenhet och transparens som människor i Sverige och i övriga Europa förtjänar. Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet, är upprörd.
BiBTeX är det program som hanterar referenser i LyX och LaTeX som standard.
Det mesta fungerar, men BiBTeX är gammalt och har ibland märkliga inställningar och funktioner.
En sådan är att ord med stora bokstäver i början får små bokstäver, förutom i inledningsordet.
Detta även om man knackat in stora bokstäver i sin BiBTeX-databas.
Denna ”funktion” kan verkligen driva en till vansinne.
Det finns två sätt att få tillbaka de stora bokstäverna:
Detta gör att BiBTeX undantar dessa från sina knasiga regler och skriver dem från sin behandling och skriver dem som de är tänkta.
Denna lösning är omständlig. För att ändra en databas med många hundra titlar krävs mycket arbete och om man glömmer det för en enda titel blir ens litteraturlista inkonsekvent.
Hur ens litteraturlista ser ut styrs av inställningsfiler i BiBTeX som har en ändelse på .sty. Det är egentligen vanliga textfiler som man kan öppna i vilken texteditor som helst. I exemplet använder jag stilen sweplnat.sty, en av de vanligaste stilarna då man skriver på svenska.
BiBTeX har ett eget programmeringsspråk. Lär man sig det kan man ändra alla inställningar för hur ens litteraturlista ska se ut. Språket är emellertid svårt och man ska inte ändra saker som man inte vet vad de gör i .sty-filen.
För att ändra så att BiBTeX skriver titlar som de ska se ut, det vill säga som de är inskrivna i BiBTEX-databasen med små och stora bokstäver, letar man upp denna passage i .sty-filen:
och ändrar den så här:
Spara och kompilera om litteraturlistan.
Denna metod har fördelen att alla titlar i litteraturlistan påverkas, alla titlar som är inskrivna med stora bokstäver i BiBTeX-databasen kommer att få det i litteraturlistan. Nackdelen är att man får hålla reda på sin ändring så att man inte bryter mot eventuella regler man fått för sin artikel/bok genom modifieringen i .sty-filen.
Om man gör på något av sätten ska titeln se ut som den ska i litteraturlistan.
"It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness, it was the epoch of belief, it was the epoch of incredulity, it was the season of Light, it was the season of Darkness, it was the spring of hope, it was the winter of despair, we had everything before us, we had nothing before us, we were all going direct to Heaven, we were all going direct the other way..."
Den katalanska grenen av Piratpartiet i Spanien stämmer nu FBI för lagbrott i samband med MegaUpload-razzian förra veckan. Piratpartiet menar att FBI brutit mot åtskilliga spanska lagar vid tillslaget.
Katalanska Piratpartiet skriver i ett uttalande:
Ett argument som ofta framförs när det gäller säkerhet för industriella kontrollsystem (på engelska ofta kallade ICS och SCADA) är att det inte finns några riktiga problem, detta för att systemen är isolerade och inte är kopplade till externa nätverk – exempelvis till Internet. Populära isolerande skyddmetoder är så kallade luftgap (på engelska air gap) samt datadioder. Med luftgap avses att det inte finns någon elektrisk förbindelse mellan kontrollsystemets nätverk och andra nätverk. Med datadioder avses mekanismer som gör att trafiken i nätverket bara kan flöda åt ett håll.

Figuren visar hur en datadiod är tänkt att figuren. Notera att figuren egentligen är åt fel håll. Detta för att datadioder används för att isolera system som hanterar känslig information och där vill man inte att information ska läcka ut. I ett kontrollsystem är det oftast precis tvärt om som är intressant. Det går att skicka över mätdata från kontrollsystemet, men det går inte att skicka styrkommandon till kontrollsystemet. Leverantörer av industriella säkerhetssystem kräver ofta att deras utrustning ska skyddas genom isolering. Men hur fungerar det i verkligheten, och är detta egentligen bra och robusta metoder att hantera säkerhetsproblem?
Wireds säkerhetsblogg Threat Level rapporterar om resultat som säkerhetsforskaren Eireann P. Leverett nyligen presenterade som visar att det finns industriella kontrollsystem kopplade till Internet, mer exakt har Leverett hittat fler än 10000 stycken! Genom att använda nätverksscannern Shodan har Leverett letat efter kända industriella ontrollsystem, och även kunnat identifiera vilka versioner av system som används. Leverett har sedan mappat dessa i en fin graf över världen som visar var systemet finns:

ICS med versioner och dess svagheter.
Av de system Everett hittade visade sig bara 17% över huvud taget använda någon form av enklare accesskontroll, exempelvis lösenord! Undersökningen är en del av den avhandling Everett arbetat med och för den som vill veta mer om Everetts undersökning finns hans avhandling Quantitatively Assessing and Visualising Industrial System Attack Surfaces hos Wired.
Jag anser att resultaten Everett presenterat visar att bara använda isolering som enda säkerhetsmetod för sitt industriella kontrollsystem inte ger ett adekvat skydd. I stora, komplexa kontrollsystem med tusentals mät- och styrnoder finns det stor risk att effektivisering, krav på snabb problemlösning, underhåll utfört av tredje part eller misstag leder till att hela eller delar av systemet kan exponeras mot omvärlden under kortare eller längre tid. Någon kopplar in ett GSM-router för att kunna övervaka en nod som sitter taskigt till rent fysiskt. En leverantör behöver möjlighet att få diagnostik. En del av systemet kopplas temporärt in på kontorsnätet. I dag är det inte heller nyfikna personer som sitter och för hand letar efter märkliga maskiner på Internet. Istället är det robotar, automatiska scannerverktyg som Shodan som periodiskt scannar av Internet. Risken att det exponerade systemet blir upptäckt är därför mycket större än man kanske tror.
Istället bör man räkna med att sitt industriella kontrollsystem kommer att kunna exponeras på olika sätt och börja ställa krav på säkerheten hos de noder och maskiner som är inkopplade i nätet. Att använda isolering är bra, men det bör kompletteras med säkerhet på djupet. Och om det nu finns kommunikationskanaler ut ska dom självklart använda vettiga autenticeringsmekanismer. Att 87% av de system Everett hittade inte ens har lösenordsskydd är väldigt skrämmande.
För den som ändå tror på isolering som fungerande metod bör studera Stuxnet-attacken. Där var kontrollsystemet isolerat. Men det som inträffade var att någon, avsiktligt eller oavsiktligt kopplade in ett USB-minne eller laptop och därmed infekterade systemen innanför luftgapet. Att tekniker tar med sig mätverktyg, laptops när dom ska lösa problem och kopplar in dessa i systemet borde knappast vara otänkbart scenario. Självklart ska det ställas krav på utrustningen som kopplas in, exempelvis uppdaterat virusskydd, men säkerheten måste även finnas inne i kontrollsystemet.
EU-kommissionen presenterar idag onsdag sitt förslag till reviderat direktiv för persondataskydd, vilket i princip är EU’s motsvarighet till den svenska personuppgiftslagen.
-Det är en glad överraskning att EU-kommissionen tycks ha lyssnat på den opinion som är orolig över vår rätt till privatliv på nätet, säger Piratpartiets ledamot i Europaparlamentet Christian Engström.
Januari är månaden då det händer. Förra året firades tioårsjubileum världen över hela januari. I år är det inte lika mycket firande, men det är intensivt och händelserikt ändå.
Till att börja med avslutade Wikimedia Foundation (WMF) årets insamlingskampanj. Över en miljon donatorer bidrog med 20 miljoner dollar. Pengarna säkrar driften av Wikipedia och systerprojekten under året som kommer och möjliggör satsningar på det södra halvklotet med kontor i Indien och Brasilien, och gör det lättare att läsa och redigera på Wikipedia i smarta telefoner.
Efter det firades Wikipedias elvaårsdag den 15 januari, men det firandet kom lite i skymundan av planeringen av den nedsläckning av engelskspråkiga Wikipedia som skedde 18 januari i protest mot lagförslagen SOPA och PIPA. Protesterna fick ett massivt genomslag och resultatet har gjort att många amerikanska politiker nu är skeptiska till förslagen. Det går dock inte att andas ut än, lagförslagen kan komma tillbaka under nya namn. Dessutom finns ACTA och OPEN som lurar vid horisonten som faror för det öppna internet vi har idag.
Fortsatt positiva nyheter är att WMF har utsetts till bästa globala NGO av Global Journal. Utmärkelsen uppmärksammar idéen om att gemensamt samarbeta för att samla och frigöra all världens kunskap.
Som ett steg i att göra Wikipedia mer tillgängligt för läsare utan tillgång till datorer presenterar Wikimedia Foundation och Orange idag samarbetet Wikipedia Zero. Samarbetet gör att miljontals abonnenter i länder i Afrika och mellanöstern kan surfa gratis på Wikipedia, utan nätavgifter. Fler länder och regioner kommer att omfattas framöver och förhoppningen är att fler operatörer än Orange kommer att erbjuda samma möjlighet.
Till slut kommer det mer pengar. Pavel Durov, grundare av det sociala nätverket VKontakte, meddelade idag att han donerar 1 miljon dollar till WMF. VKontakte är en Facebookliknande tjänst med 160 miljoner användare i Ryssland, Ukraina, Kazakstan och Vitryssland. Durov anser att Wikipedia, med sin altruistiska tanke, är viktigare än VKontakte och donerar för att underlätta finansieringen.
För Wikimedia Sveriges del ser det också positivt ut. Vi har beviljats bidrag av WMF och håller på att bygga upp verksamheten för att kunna öka stödet till gemenskapen. Kontoret är på plats, föreningssekreteraren är snart anställd och i slutet av februari är det dags för årsmöte. Bland det som ska hända under året är Gemenskapens projekt, Wiki Loves Monument 2012 och fortsatta samarbeten med museer och arkiv.
Vill du vara med? Kom på en wikiträff, bli medlem eller hör av dig till någon i styrelsen.
Apache Open Office närmar sig en första release. Man har byggt en hemsida med information för användare och utvecklare som börjar bli riktigt bra.
Här kan man hämta utvecklingsversioner för att testa. Notera att det rör sig om utvecklingsversioner, ej avsedda för skarpt arbete!
Jag skrev i ett tidigare inlägg om att första versionen av AOO mestadels kommer att vara en upprensning av koden där delar som inte kan släppas med Apachelicens ersätts med nya bibliotek.
Det kommer dock att bli en hel del nyheter utöver detta.
De nya funktionerna kommer att ha Apaches licens och kan därför integreras även i kommande versioner av LibO.
Jag har inte sett någon tidtabell för när man planerar att släppa AOO skarpt. Förhoppningsvis dröjer det bara någon eller på sin höjd några månader.
På TechWorlds webbplats finns sedan några dagar en artikel om asymmetrisk kryptering skriven av Secworks.

Här får du min publika nyckel.
Artikeln tar upp vad asymmetriska krypton och kryptering med publika nycklar är samt hur dom används och vilka problem som finns. Artikeln beskriver även skillnader i nyckelstyrka mellan symmetriska och asymmetriska algoritmer. Dessutom tittar vi i artikeln närmare på flera olika algoritmer som RSA, El Gamal, Elliptic Curve och Curve25519. Förhoppningsvis ger artikeln lite insikt i hur asymmetrisk kryptering fungerar och används.
Kryptografiska hashfunktioner (och krypton) har en egenskap kallas lavineffekten. Lavineffekten innebär att små förändringar av indata ger stora förändring på det genererade hashvärdet.
Men hur stor är lavineffekten, och finns det indata som ger olika stor lavineffekt? Jag bestämde mig för att testa på de hashfunktioner som finns i biblioteket OpenSSL (version 0.9.8r).
Jag har använt ordlistan från OpenWalls lösenordsknäckare John The Ripper och behandlat varje enskilt ord som ett sepatat meddelande. För varje meddelande har jag beräknat ett hashvärde. Sedan har jag inverterat den första biten i varje ord och genererat ett nytt hashvärde. Sedan räknar jag alla bitar som växlat mellan de två värdena. Sedan gör jag detta för varje hashfunktion och beräknar statistik. Men närmare 4 miljoner ord i listan blir det många hashfunktionsoperationer.
Så här ser resultatet från körningarna ut:
Statistics for md5
Digest size in bits: 128
Number of words tested: 3917116
Min number of bits changed: 36
Min percentage of digest changed: 28.1
Max number of bits changed: 93
Max percentage of digest changed: 72.7
Average number of bits changed 64.0Statistics for sha1
Digest size in bits: 160
Number of words tested: 3917116
Min number of bits changed: 49
Min percentage of digest changed: 30.6
Max number of bits changed: 112
Max percentage of digest changed: 70.0
Average number of bits changed 80.0Statistics for sha224
Digest size in bits: 224
Number of words tested: 3917116
Min number of bits changed: 72
Min percentage of digest changed: 32.1
Max number of bits changed: 150
Max percentage of digest changed: 67.0
Average number of bits changed 112.0
Expected average: 896.0Statistics for sha256
Digest size in bits: 256
Number of words tested: 3917116
Min number of bits changed: 89
Min percentage of digest changed: 34.8
Max number of bits changed: 171
Max percentage of digest changed: 66.8
Average number of bits changed 128.0Statistics for sha384
Digest size in bits: 384
Number of words tested: 3917116
Min number of bits changed: 144
Min percentage of digest changed: 37.5
Max number of bits changed: 243
Max percentage of digest changed: 63.3
Average number of bits changed 192.0Statistics for sha512
Digest size in bits: 512
Number of words tested: 3917116
Min number of bits changed: 201
Min percentage of digest changed: 39.3
Max number of bits changed: 316
Max percentage of digest changed: 61.7
Average number of bits changed 256.0
För samtliga testade hashfunktioner växlar i medelfallet hälften av alla bitar. Däremot är variansen för de äldre funktionerna SHA-1 och speciellt MD5 större än för SHA-2-funktionerna. Den snävare variansen för SHA-2 gör att det blir svårare att genom exempelvis sidoattacker försöka säga något om vilka meddelanden hashfunktionen bearbetar. Ingen av funktionerna ger med något av testmeddelandena en förvånande liten eller stor bitväxlingar.
Nästa steg är att testa finalisterna i NISTS SHA-3-tävling samt även jämföra med hashfunktioner som inte kryptografiskt säkra. Då bör vi se större varians och kanske även lite krockar.
I dag fyller Piratpartiets grundare, Rick Falkvinge 40 år. Det vill vi så klart uppmärksamma här på hemsidan. Om Rick inte hade grundat partiet hade vi alla haft betydligt mer fritid, men å andra sidan hade det funnits mycket mindre hopp för världen och framtiden. :-)
Stort grattis, Rick!
OOo/LibO Draw är inte det bästa verktyget för avancerad bildbehandling. Om man vill arbeta med bilder är GIMP för punktuppbyggda bilder och Inkscape för vektorgrafik betydligt kraftfullare och mångsidiga program.
Man ska dock inte förakta vad man kan åstadkomma i Draw. Jag har tidigare skrivit om hur man kan ge bilder en genomskinlig bakgrund i Draw genom att exportera dem till GIF. Det fungerar i praktiken som att frilägga bilder.
Det finns ett annat sätt som fungerar på punktuppbyggda bilder.
Jag vill frilägga konturen av huvudet mot den gröna bakgrunden.
Bakgrunden är en rektangel jag ritat i Draw. Huvudet är en bild i PNG-format jag hämtat från Openclipart och lagt ovanpå bakgrunden.
1. Välj Verktyg -> Pipett (I LibO 3.4 heter det Color Replacer, översättningen av programmet till svenska släpar efter litet.). Detta fönster öppnas:
2. Markera bilden med huvudet. Klicka på pipetten uppe till vänster i fönstret och välj den ljusblå bakgrunden på huvudet. Se till att Transparent är valt i kolumnen till höger. Klicka på Ersätt.

För det enkla exempel jag visar räcker det med några klick. Det finns mer avancerade inställningar att utforska
3. Färdigt! Nu är huvudet frilagt mot den gröna bakgrunden.
4. Man kan givetvis snygga upp och gruppera bilderna:
Man kan också använda funktionen för att byta till andra färger istället för till Transparent. I mer avancerade bilder kan man experimentera med inställningarna för Tolerans för att få rätt område frilagt. Läs mer om funktionen här.
Funktionen har vissa begränsningar och fungerar inte för vektorgrafik eller rasterbilder.